Se det som ett tecken i tiden.
Att tidskriften Time förra året utsåg den svenska miljöaktivisten Greta Thunberg till ”årets person”, den person som påverkat utvecklingen mest i världen under det gångna året.
Se det som ett annat tecken i tiden.
Att Greta Thunberg är ett av toppnamnen när tusentals ledare från den ekonomiska och politiska eliten samlas till Världsekonomiskt forums årsmöte i schweiziska Davos.
Någonting har hänt. TV-reklamen spottar ut de stora nationella och internationella företagens budskap: Vi bryr oss om klimatet, vi gör saker som är bra för miljön. Köper du våra produkter så konsumerar klimatsmart, i varje fall klimatsmartare än hos grannen och konkurrenten. De som i dag erbjuder klimatsmarta produkter och tjänster har framtiden för sig.
Trycket ökar på världsledarna att leverera i klimatpolitiken. Men det ökar även på de lokala politiska ledarna och företagsledarna.
I Skellefteå hade kommunstyrelsens arbetsutskott tidigare i veckan att ta ställning till kommunens miljö- och klimatprogram för 2020–2030. Den typen av utredningar och analyser brukar sluka massvis med A4-papper. Men inte den här gången. Kanske tänkte man på miljön. Hela programmet ryms nämligen på fyra tättskrivna sidor.
Klimathotet får inte underskattas. Det har kommunen heller inte gjort. Den globala uppvärmningen leder till smältande glaciärer, höjda havsnivåer, fler översvämningar, stormar och skogsbränder och extrema temperaturer. Livsmedelsproduktionen hotas parallellt med viktiga arter, livsmiljöer och hela ekosystem.
Alla dessa hot och hemskheter riskerar att drabba Skellefteå, i vissa fall direkt, i andra fall indirekt. Därför behöver kommunen arbeta med minska sårbarheten för händelser relaterade till klimatförändringarna. Det är ett av två övergripande mål i miljö- och klimatprogrammet, det andra är att begränsa utsläppen av koldioxid.
Det är absolut inget fel på ambitionsnivån. Kommunens nämnder, förvaltningar och bolag ska minska sina koldioxidutsläpp med 85 procent till 2030. Slutmålet är att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2045. Men samtidigt som utsläppen ska minska ska kommunen växa. Och det i en sällan skådad takt. Går allt enligt plan kommer Northvolt att se till att det blir så.
Sammantaget handlar det om ”stora minskningar av klimatpåverkande utsläpp, hållbara transporter, hållbart byggande, energieffektivisering och att bidra till en hållbar natur”, som det formuleras i miljö- och klimatprogrammet.
Skellefteå har många mål och visioner. Det har för övrigt alla Sveriges kommuner och regioner. Det kan handla om allt från att grundskoleelever är behöriga att söka till gymnasiet till att företagare ska vara nöjda med kommunens service. En del går att mäta, andra är svårare att analysera.
Det låter bra, ser fint ut i skrift. Men hur ser det ur i verkligheten?
Några kommuner och regioner har lyckats bättre än andra. Skellefteå missade sitt ursprungliga mål (Svenskt näringsliv) kring företagsklimatet. Kriterierna gjordes om, fler indikatorer inkluderades i mätningen. Befolkningsmålet 80 000 invånare till 2030 står kvar. Andra mål och visioner är uppnådda eller inte.
Men klimathotet är på riktigt, det är verkligt, på allvar. Det är ingenting som kommunen varken kan eller blundar för.
Så nu gäller det att förverkliga alla fina skrivningar. Göra verkstad. För i klimatsammanhang har papperstigrar inget existensberättigande.