Foto: TT
På Trafikverkets hemsida finns en liten ruta som heter nuläge. Där står det: ”Alla järnvägsutredningar är klara. Norrbotniabanan finns inte med i den nuvarande långsiktiga planen. Det är i nuläget oklart om när en byggnation kan genomföras.”
I den nationella transportplanen, som Trafikverket skickade på remiss strax innan helgen, saknas Norrbotniabanan. För låg lönsamhet menar Trafikverket.
Utredningarna om banan har hittills visat att transportkostnaderna för godstrafiken skulle kunna minska med upp till 30 procent, och att restiderna för persontrafik skulle kunna halveras. Industrin och näringslivet behöver banan, och koldioxidutsläppen skulle kunna minska betydligt. Trots det sägs alltså lönsamheten bli för låg.
Till skillnad mot Trafikverket har EU-kommissionen tagit med Norrbotniabanan i det så kallade TEN-T-nätet, de transportvägar i Europa som kommissionen vill prioritera. Och inte nog med det; från EU:s sida är man beredd att gå in med stödåtgärder på upp till 40 procent för att få igång bygget. Formellt avgörs frågan i Europaparlamentet först i oktober, stödet skulle alltså kunna motsvara drygt tio miljarder kronor.
Erik Bergkvist (S), regionråd i Västerbotten, är optimistisk om EU: ”Nu får vi ännu större tyngd i våra krav på regeringen att Norrbotniabanan ska ingå i den nationella transportplanen”, säger han i ett pressmeddelande från Region Västerbotten. Det viktiga är att något verkligen händer.
Folkpartiets riksdagsledamot Gunnar Andrén, som har engagerat sig för Norrbotniabanan, har kritiserat oppositionspartierna – de rödgröna och Sverigedemokraterna – för att rösta emot att höjda banavgifter ska få tas ut på järnvägar efter 2014. ”Man kan inte bygga Norrbotniabanan utan vettig finansiering” skrev han i vintras (Norran, 2013-01-14). Anders Ygeman, riksdagsledamot (S), replikerade syrligt att Andréns alliansvänner gör tvärtemot vad Andrén själv vill.
Debatten sätter fingret på två övergripande utmaningar: Att finansieringen behöver tas på allvar och att regeringens ointresse är en bromskloss. Centerpartiets riksdagsledamot Helena Lindahl, som med rätta är besviken på regeringen, nämner privata aktörer och kanske även pengar från pensionsfonder som lånas ut för att sedan betalas tillbaka genom nyttjandeavgifter.
Om EU kan bli en pådrivande aktör för Norrbotniabanan återstår att se. När regeringen inte vill se betydelsen för regionen och för en ökad råvaruexport är det välkommet att EU gör det.