Ordet demokrati kommer från grekiskan och betyder ungefär folkstyre; demos betyder folket och kratein betyder styrelse.
Redan 500 år före vår tideräkning byggde de gamla grekerna upp det första kända demokratiska systemet. Men det var bara fria män som fick vara med och bestämma.
Politikerna i Skellefteå är på väg mot sommarlov. Vårens sista kommunfullmäktige kom att handla en hel del om demokratifrågor, hur svår den kan vara att handskas med. För trots att kloka kvinnor och män diskuterats demokrati i tusentals år finns det ingen definition av begreppet som alla i världen skulle hålla med om.
Brofrågans demokratiaspekter är redan tragglade framlänges och baklänges. Så de kan vi med gott samvete lämna därhän med konstaterandet att Skellefteås socialdemokrater valde att luta sig mot den representativa demokratin framför den folkomröstning vars utslag man lovat att följa.
Men mer om detta i valrörelsen …
Bortom bron hade Andreas Löwenhöök (M) och Andreas Westerberg (L) varsin intressant interpellation på demokratitemat. Löwenhöök om att ”beslut om nedläggning av kommunala verksamheter stannar i nämnderna” och Westerberg om ”medborgarservice till döva”.
Det förstnämnda ärendet handlar om högstadiet i Jörn. Det lades ner förra året och eleverna flyttades till Boliden.
För att göra en lång historia kort: Beslutet togs först på tjänstemannanivå, ett beslut som förvaltningsrätten underkände och upphävde. Ett nytt beslut togs i för- och grundskolenämnden, ett beslut som en oenig förvaltningsrätt godkände. Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna ville att ärendet skulle upp i fullmäktige.
Några formella fel är alltså inte begångna. Det här handlar heller inte om det var rätt eller fel att lägga ner och flytta eleverna till Boliden.
Vad det däremot handlar om är Skelleftebornas möjlighet att ta del av debatten. Nu togs beslutet i för- och grundskolenämnden bakom stängda dörrar i stället för i kommunfullmäktige där alla som vill har insyn i debatten. Vad säger det om synen på demokrati hos S i Skellefteå?
Varför ville de inte att frågan och argumenten för och emot skulle redovisas i fullmäktige?
Det är frågor som vi aldrig lär få svar på, men utan en offentlig debatt är det lätt att konspiratoriska tankar får fäste bland kommunens invånare.
Det sistnämnda ärendet handlar om medborgarservice till döva. Liberalernas Andreas Westerberg vill att kommunen inrättar ”en tjänst dit förvaltningar kan vända sig för att få synpunkter utifrån de dövas perspektiv innan beslut ska fattas”. För kommunens tjänstepersoner kan det vara svårt att veta hur olika beslut påverkar döva.
Det låter rätt okej. Delaktighet och inkludering, demokrati och jämlikhet; ett samhälle för alla, där alla får plats utifrån sin egen förmåga och sina egna resurser.
Nja, riktigt så enkelt är det inte. Socialdemokraterna, med kommunalrådet Lorents Burman i spetsen, vred och vände på frågan: ”vi kan ju inte … vi kan inte prioritera bara en grupp … ska en grupp ha så måste alla få”.
Orden föll kanske inte riktigt så, men det var själva innebörden. Med andra ord; ingen grupp med funktionshinder ska få det bättre, det är inte rättvist, däremot är det rättvist att ingen ska få det bättre. Vilket kan tyckas vara en oerhört märklig inställning.
Vad det handlar om är de grundläggande förutsättningarna för demokratin, eller för att tala klarspråk; några nederlag för demokratin och för humanismen.