Ill:TECKNAR-OLLE
Norrans reporter Mats Ekman visade i en granskning att nyanlända i Skellefteå har svårt att få arbete (Norran, 24/3-26/3). Det kan ta tid att lära sig svenska, ibland behöver meriter kompletteras eller karriärbanor bytas. Men när såväl kompetens som efterfrågan på kompetensen finns, och människor ändå inte anställs, är det antingen diskriminering eller tröghet i systemet som spökar.
Arbetssökande elektrikern Albert Avanesyan berättade för Norran att det känns så hopplöst att han funderar på att söka sig till en elfirma utanför Skellefteå, en som drivs av invandrare.
Det är ett slöseri att människor söker sig bort. Vi har lagar mot diskriminering som arbetsgivare ska följa. Kommuner kan även göra mycket för att underlätta processen från nyanländ till anställd. Kommunalrådet Lorents Burman svarar att Skellefteå ska anställa en integrationsstrateg. Frågan är bara: vad ska en sådan göra? Eftersom många andra kommuner redan har testat olika metoder bör kommunen snegla på goda exempel.
I Solna, en kommun som sticker ut i det här avseendet, får 75–80 procent av de nyanlända egen försörjning efter bara ett år. I landet som helhet tar det sju år innan hälften av de nyanlända har nått det målet. I en kandidatuppsats från Linköpings universitet, ”Integration för invandrare i arbetslivet i Solna kommun och Linköpings kommun” (2013), har studenter jämfört de två nämnda kommunerna.
Hur kommer det sig att Solna, som likt Skellefteå tar emot många ensamkommande flyktingbarn och andra, lyckas så bra? En viktig förklaring är att Solna kommun har ett nära samarbete med näringslivet och har lagt integrationsansvaret på näringslivschefen. I Linköping har ansvaret för integrationspolitiken länge vilat på kommunens socialkontor.
Individuella planer, snarare än diffusa samtal i grupp, verkar också leda rätt. Ett tydligt fokus – att nyanlända ska få arbete – ger effekt. Solna har även erbjudit nyanlända väktarutbildningar, och hjälp att ta truck- och taxikort.
Jag tror det sistnämnda är bra, men att de som tar körkort bör få betala en summa för kostnaden när de får en anställning. Risken är annars att det uppfattas som orättvist att inte fler får samma möjlighet. Särbehandling leder lätt fel.
I Skellefteå finns många ideellt engagerade som redan gör mycket för att underlätta för nya kommuninvånare från fjärran länder. Nu gäller det för företagen och kommunen ta vara på all kompetens – och för kommunen att ha rätt fokus i integrationspolitiken. Lär av Solna.