Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram en funktionsstudie av nytt resecentrum i Skellefteå.
Bygg- och miljönämnden får i uppdrag att ta fram färdiga underlag och nödvändiga tillstånd för ombyggnad av Nordlandergatan och Lasarettsvägen tillsammans med en bro över Skellefteälven i Lasarettsvägens förlängning med anslutning mot Skråmträskleden i söder.
Med de två att-satserna, nedplitade på torftig kommunal kanslisvenska, avslutades en 50 år lång debatt som sett fyra–fem generationer kommunalråd komma och gå.
Nu ska det bli en bro till, en centralt belägen sådan, över älven.
Det beslutade Socialdemokraterna, med stöd från Vänsterpartiet, i varje fall stora delar av detsamma, i samband med tisdagens kommunfullmäktigesammanträde.
Om det kan man tycka mycket. Mycket har också tyckts, och mer kommer att ha hunnit tyckas innan bron står klar runt 2030. Skellefteås socialdemokrater valde som väntat att luta sig mot den representativa demokratin framför den folkomröstning vars utslag man lovat följa.
Om det kan man också tycka mycket. Många hårda ord fälldes i debatten: ett demokratiskt övergrepp (Andreas Westerberg, Liberalerna), en förolämpning och ett svek mot folkviljan (Kjell Bergmark, Centerpartiet) och beklagar att Socialdemokraterna valt att inte följa folkviljan (Andreas Löwenhöök, Moderaterna).
Kommunalrådet Lorents Burman (S) var märkbart stressad och pressad, använde åtskilliga inlägg till att försvara partiets agerande och ge sin syn på saken. Kontentan av det hela: Nej, vi har inte gjort något fel, i varje fall inte något större.
Andra var av en helt annan uppfattning.
Alla argument för eller emot en bro, som mer eller mekaniskt räknades upp, har använts förr. Positionerna är nästan lika låsta nu som de var inför folkomröstningen våren 2014. Centerpartisten Kjell Bergmark ställde samma fråga som jag ställt så många gånger förut; ska Skellefteå vara en stad för människorna eller för bilarna.
Ska Skellefteå vara en stad för människorna så krävs det betydligt mer än att bygga en ny bro över älven. Den tunga trafiken måste ut ur staden, några gator behöver enkelriktas, andra behöver stängas helt för biltrafik, gatuparkeringarna behöver ersättas med parkeringshus och så vidare.
Vänsterpartiets gruppledare Agneta Hansson såg framför sig ett helt bilfritt centrum.
Men centrumhandeln då?
Ja, den kommer att förändras, oavsett om det byggs en bro eller inte, oavsett om man gör centrum bilfritt eller inte. Affärer försvinner, men nya tillkommer. Gågatorna i jämförbara städer har inte dränerats på butiker.
Nu är beslutet taget. Bygg- och miljönämnden har fått sitt uppdrag att fixa en bro över älven.
Om det kan man som sagt var tycka mycket, men det är ett beslut som är taget enligt konstens alla regler, även om Socialdemokraterna för demokratins trovärdighets skull gott kunde ha väntat några år till. Sådana beslut både ska och måste man acceptera.
Brofrågan är avgjord.
Nu är det dags att gå vidare.
För övrigt anser jag att det efter sommaren är dags att ta initiativ för att återförena Alliansen i Skellefteå.