FOTO: MAGNUS HJALMARSON NEIDEMAN/SVD/TT
För inte så länge sedan, i slutet av 1970-talet, var masugnen i Spännarhyttan, Norberg, Europas modernaste. I dag är allt som återstår en graffitivägg i skogen.
FOTO: MAGNUS HJALMARSON NEIDEMAN/SVD/TT
För inte så länge sedan, i slutet av 1970-talet, var masugnen i Spännarhyttan, Norberg, Europas modernaste. I dag är allt som återstår en graffitivägg i skogen.
En grafittivägg i skogen utanför Norberg i norra Västmanland. Det är allt som återstår av masugnen i Spännarhyttan, som i slutet av 1970-talet var Europas modernaste. Det är en bra illustration till det ekonomerna brukar beskriva som kreativ förstörelse – gamla branscher och jobb försvinner och nya kommer i deras ställe.
Även Fagersta, några mil från Norberg, kan fungera som en symbol för strukturomvandlingen i svensk ekonomi. Det handlar inte bara om de världsledande industriföretagen, sprungna ur det gamla bruket som i dag står för många av arbetstillfällena på orten, det handlar också om att det var här, på grunderna av det gamla stålverket, Jan Stenbeck byggde upp sitt företagsimperium.
Detta skildras i ekonomhistorikern Jan Jörnmarks nya bok ”Teknik slår politik”. I mitten av 1980-talet fick Stenbeck upp ögonen för de möjligheter den digitala tekniken förde med sig. Genom att utnyttja det faktum att regelverket var anpassat för en annan teknik, kunde han bygga upp företag som utmanade gamla monopol, och som i dag tagit plats bland de största i Sverige.
Tekniken, och dess entreprenöriella tillämpningar i form av mobiltelefoner och satellit-tv, vann kort sagt över politiken. Det är varken första eller sista gången det kommer att hända.
Strukturomvandlingar gör samhället rikare. Men för den som blir av med jobbet kan det vara en katastrof. Därför är en viktig uppgift för politiken att skapa system som kan hjälpa till att hantera de ibland smärtsamma effekterna för enskilda människor, som kapitalismens kreativa förstörelse för med sig.
Ett sådant är en fungerande arbetslöshetsförsäkring. Genom att de negativa effekterna av strukturomvandlingen mildras skapas förutsättningar för ett brett stöd för teknikskiften och frihandel. Om människor däremot vet att de får ta hela smällen själva vid exempelvis en fabriksnedläggning riskerar det att skapa krav på offentligt stöd och protektionism. Det är en typ av politik som i längden gör oss alla fattigare.
Därför är de sociala skyddsnäten sannolikt en viktig förklaring till varför svenska företag har kunnat behålla sin konkurrenskraft i en global ekonomi. Folkpartiledaren Jan Björklund har med andra ord fel när han i Aftonbladet nyligen utbrast: ”Ursäkta men a-kassan kommer aldrig lyfta Sverige”.
Självklart krävs mer än en fungerande a-kassa. Men att allt färre omfattas av a-kassan och att den allt mer sällan ger den inkomsttrygghet den är tänkt att ge riskerar att långsiktigt skada utvecklingsmöjligheterna i svensk ekonomi.
Resterna av masugnen i Spännarhyttan är en påminnelse om kapitalismens styrka som samhällsomvandlande kraft. Men den är också en uppmaning till politikerna att ta sitt ansvar för att underlätta den ständigt pågående omvandlingen av svensk ekonomi.
Svend Dahl
