FOTO: MALIN LUNDBERG/SCANPIX
I topp ligger Lidingö, Täby och Vaxholm, i botten Grums, Gällivare, Filipstad och Norsjö.
Det är konsultfirman WSP Analys & Strategi som kommit fram till det efter att ha mätt kommunernas sårbarhet. Man har vägt in en rad faktorer: andelen sysselsatta inom bygg- och tillverkningsindustrin, branschkoncentration, företagskoncentration, utbildningsnivå, åldersstruktur och regionala konjunkturutsikter.
Undersökningen bekräftar bilden av ett välmående och ett mindre välmående Sverige. På den ena sidan svaga och sårbara kommuner som kämpar för att öka befolkningen och ge medborgarna den service som de önskar. Det handlar om orter/kommuner som ligger långt från storstadsregionerna, har lågutbildad befolkning, stora demografiska utmaningar och som inte sällan är helt beroende av en industri eller bransch. På den andra sidan finns de stora, starka kommunerna, nära storstäderna, med högutbildad befolkning och en mångfacetterad företagsstruktur.
Det finns gott och vinnare i dagens Sverige, men också gott om förlorare. En sak är dock säker: ska hela Sverige leva räcker det inte med att konstatera faktum, nöja sig med att låta utredning efter utredning bekräfta bilden av ett Sverige där klyftorna ökar. Då måste det till politiska åtgärder för att stärka de svagaste, då behövs det en framtidsinriktad regionalpolitik som bygger på hjälp till självhjälp, inte nödlösningar kriskommun för kriskommun styrda från Stockholm.
Hur ska då denna hjälp till självhjälp se ut? En del av lösningen heter regionförstoring, det vill säga att man underlättar möjligheten att pendla till och från jobb eller studier. Men en sådan kräver en satsning på kommunikationer och infrastruktur. Och sådana är numera synnerligen sällsynta utanför storstadsområdena. Ett annat problem med regionförstorningen är att många kommuner i Norrlands inland inte ligger inom pendlingsavstånd från någon medelstor stad.
En annan lösning som ofta diskuteras är att slå samman mindre kommuner. Enligt Svenska Dagbladet har riksdagen tre motioner med krav på att utreda förutsättningarna för en kommunreform. Folkpartiets partisekreterare Nina Larsson menar bland annat att det behövs en lägstanivå för befolkningsmängden i varje kommun.
Men frågan är känslig. Det är inte många som direkt jublar över tanken att behövs slås samman med någon annan kommun. I våra trakter har Arjeplog och Sorsele har gått en gyllene medelväg, där samarbetar man på tjänstemannanivå för att spara pengar. Men trots alla förslag på lösningar återstår frågan: vad händer med de kommuner som inte har långsiktiga möjligheter att överleva?
