Foto: Pontus Lundahl/TT
Regeringen har tillsatt den största demokratiutredningen på länge. Olle Wästberg, tidigare generaldirektör för Svenska institutet, ska leda den och bland annat titta på varför olika grupper är underrepresenterade i lokalpolitiken.
Mönstret är väl känt: Utlandsfödda är underrepresenterade. Många unga och kvinnor hoppar av kommunala uppdrag under mandatperioderna. I regel får dock de som blir valda allt fler uppdrag, och kommunfullmäktigeordförandena – inte sällan män – har i genomsnitt suttit 23 år i fullmäktige.
Partiernas vallistor i små kommuner, där befolkningen är äldre och där det inte funnits många utlandsfödda, har av förståeliga skäl inte ”perfekt representation”. Och när partierna nominerar kandidater är det viktigt att en persons politiska åsikter är det centrala.
Därmed inte sagt att partierna ska sitta med armarna i kors och tro att mångfald kommer av sig själv. Här finns frågor att grubbla över: Tillfrågas invandrare och kvinnor i tillräcklig utsträckning? Vad får så många kvinnor att hoppa av uppdragen, att sällan bli kommunalråd? Kan man skära ner på kvällsmöten?
Vem förklarar för ungdomar vad ”särskilt yttrande” och ”yrkande” innebär? Lågutbildade är också underrepresenterade; hur öppna är partierna för människor med olika social bakgrund?
I P4 Västerbotten kunde man tidigare i sommar höra att Miljöpartiet har störst andel utlandsfödda på listorna i länet, och att Vänsterpartiet och Kristdemokraterna ligger bra till. Lägst andel utlandsfödda har Centerpartiet.
Socialdemokraterna och Moderaterna skulle behöva fördubbla antalet nominerade invandrare till kommunvalet, för att spegla befolkningen i Västerbotten.
Det ska nämnas att partier, inte minst Moderaterna i Skellefteå, har ansträngt sig för bättre mångfald på listorna till fullmäktige. Samtliga partier i kommunen – förutom Sverigedemokraterna – har gott om kvinnor på sina listor. Men det är viktigt att inte stirra sig blind på pappret, om kvinnor med flera hoppar av under mandatperioden behöver orsakerna som sagt tas på allvar.
Demokratin påverkas i allra högsta grad av att folkrörelserna och partierna inte attraherar som förr. Klyftan mellan dem som har inflytande, och dem som inte har det, gör att vi riskerar att få en ”elitdemokrati”, varnar Olle Wästberg.
I slutet av nästa år presenteras utredningens förslag på hur den risken ska minimeras – ett lämpligt tillfälle för partierna att spetsa öronen.