Jan Björklund pratade trygghetsfrågor på politikerveckan i Järva. Foto: Christine Olsson/TT
När partiledarna kliver upp på scenen på Spånga idrottsplats för att hålla sina tal på den nystartade politikerveckan i Järva blickar de ut över sinnebilden för det delade Sverige: På ena sidan Spånga, ett välbärgat medelklassområde, på andra sidan Tensta och Rinkeby, några av Stockholms mest problemtyngda förorter.
Medan barnen i Spånga klarar sig om samhället havererar, är framtiden för barnen i Tensta helt beroende av att offentliga institutioner levererar.
Deras föräldrar kan inte kompensera om skolan är dålig, deras familjer kan inte flytta om området blir för otryggt och i de fall där de närmaste personerna i omgivningen utgör faran – som i hederskulturer – har de unga ingen möjlighet att undkomma ofriheten. Skola, socialtjänst och polis måste fungera.
Arrangörerna för politikerveckan i Järva har kopierat konceptet för Almedalen. Liberalernas Jan Björklund, som i söndags (11/6 2017) var först ut att tala av riksdagens partiledare, lade extra stor tonvikt vid trygghetsfrågor.
Ämnet kommer att lyftas hela veckan, vilket behövs. Järva har kallats Sveriges dödligaste plats på grund av alla mord som sker här. Butiksägare kan bli rånade flera gånger i veckan. Kriminella tar över samhället mer och mer.
På senare tid har svenska politiker öppnat ögonen för problemen. Partierna köpslår med varandra om vem som vill anställa flest poliser.
Alla gillar dock inte att blåljusfrågorna prioriteras: ”Man kan inte bara snacka om hårdare tag mot kriminaliteten, det är att angripa symptomen men inte sjukdomen”, säger Hashim Mohamed Jama (Svenska Dagbladet 9/6 2017) som arbetar i ett kommunalt demokratiprojekt i Järva.
Det är ett exempel på den attityd som har lett till att förortsbor i mångt och mycket lever i ett parallellsamhälle. Rättsväsendet har retirerat. Resultatet är barn som växer upp i Sverige utan att känna sig som en del av Sverige. De saknar möjlighet att förverkliga sina drömmar.
Arbetslösheten, kriminaliteten och stöket är förmodligen anledningen till att allt fler invandrare röstar på Sverigedemokraterna, vilket Statistiska centralbyråns stora partisympatiundersökning visade i förra veckan.
Många som kommer till Sverige anstränger sig för att bli en del av samhället, lära sig språket och skaffa sig ett arbete. De ser med irritation på det svenska samhällets flathet mot dem som inte sköter sig.
Sverigedemokraterna växer i symbios med utanförskapet i invandrartäta områden. Utvecklingen i området måste dock brytas för förortsbornas skull. Länge har svenska makthavare mött problemen med mjuka metoder. Det är inte fel: trångboddhet, inaktivitet och språkbarriärer genererar utanförskap och kriminalitet.
Men att frihetens grundvalar vilar på Polisens förmåga att skapa ordning och reda har alltför ofta förbisetts.
Jan Björklund är en av många politiker och opinionsbildare som länge blivit – orättvist – hånade för sin inställning att frihet förutsätter en stark rättsstat. Är det någonstans det kravlösa samhället får otäcka konsekvenser är det i förorten.
Kajsa Dovstad
