För inte så länge sedan var det många som förfasades över svenskarnas råsupande på helgerna.
Med åren har dryckesvanorna blivit mer sofistikerade, den svenska hållningen till alkohol coolare och mer avspänd. Sverige har anammat de kontinentala dryckesvanorna och spridit drickandet över hela veckan.
Därmed är det dags, för att inte säga hög tid, att förfasas över svenskarnas nya kontinentala dryckesvanor. Det är nämligen inte hur man dricker som är avgörande för skadeverkningarna, det är hur mycket man dricker. Eller som alkoholläkaren Sven Andréasson uttrycker det: Mängden elände per liter alkohol är densamma.
Nu senast är det OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) som oroas över ökade alkoholskador i flera medlemsländer, bland annat i Sverige där alkoholkonsumtionen ökade med 17 procent mellan 1992 och 2012.
Samtidigt som alkoholkonsumtionen minskar i många andra länder i Europa och i resten av världen. I Italien minskade den med över 40 procent. Men det dricks mindre även i Frankrike, Grekland, Tyskland, Danmark och Nederländerna.
Den alltmer liberala synen på alkohol har inte gynnat folkhälsan, milt uttryckt. Samhällets kostnader för alkohol är enorma, och fortsätter att öka, en siffra som nämns är 45 miljarder kronor per år, bara i Sverige (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning). Alkohol har klättrat upp till femte vanligaste orsaken till död och funktionshinder i världen, enligt WHO.
Finns det en verklig politisk vilja att komma tillrätta med alkoholproblematiken finns det inte många vägar att gå. Det är inget populärt åtgärdspaket som måste till. Det måste bli dyrare (höjda alkoholskatter) och svårare (begränsningar av försäljningen) att dricka. Därtill behöver marknadsföringen regleras hårdare, rattfyllerilagarna ses över och förmodligen skärpas och storkonsumenter och riskkonsumenter måste få den medicinska hjälp och rådgivning som de behöver.
Innan det blir för sent, alldeles för sent.
Eller så kan man göra som i halländska Laholm. Där kan högstadieelever få ett rejält ekonomiskt bidrag till körkortet om de kan avstå från alkohol, droger och rökning under tre år. Högstadieskolorna samarbetar med en lokal bank och ett antal näringsidkare i projektet ”Smart livsstil”.
Det ska löna sig att arbeta snarare än att röka och supa, sa förre finansministern Anders Borg (M), och höjde skatten på alkohol och tobak.
Det hade varit tacknämligt om Sveriges nya folkhälsominister Gabriel Wikström (S) kunde ta vid där Anders Borg slutade.