Till alla små flickor som har stora drömmar: Ja, du kan bli vad du vill – till och med president.
Med sedvanlig amerikansk storvulenhet twittrade Hillary Clinton i takt med att resultaten från primärvalen rullade in: Kalifornien, New Jersey, Montana, New Mexico, South Dakota och North Dakota. Nu återstår ett enda primärval, Demokraternas i huvudstadsområdet Washington DC i nästa vecka.
Men det förändrar ingenting. Hillary Clinton är klar som Demokraternas presidentkandidat.
Historiens vingslag slår än en gång sina slag över amerikansk politik. På samma sätt som Barack Obama skrev in sig i historieböckerna som USA:s första färgade president har Hillary Clinton skrivit in sig som den första kvinnliga presidentkandidaten för ett större parti.
Nu är bara resten kvar …
Den resten består i att övertyga amerikanska folket om sin egen politiska storhet. I den senaste opinionsundersökningen som genomförts av opinionsinstitutet Ipsos för Reuters räkning fick Clinton omkring 46 procent, Trump 35. Men lika lite som primärvalet blev en ”walk in the park” för Clinton kommer presidentvalet att bli det.
För fyra år sedan, inför presidentvalet 2012, var tongångarna annorlunda. Då menade både republikanska och demokratiska valarbetare och politiska kommentatorer på olika nivåer att kunde bara demokraterna få Clinton att ställa upp skulle det bli en ”piece of cake”.
Men hennes goda renommé har successivt solkats ner av de dödliga attentaten mot USA:s konsulat i Benghazi i Libyen, som skedde under hennes tid som utrikesminister, och av mejlskandalen där Clinton, också under sin tid som utrikesminister, använde en egen privat mejladress för en del av sin kommunikation.
Clinton är en genuin och påläst politiker men saknar mycket av den utstrålning som Donald Trump har. Hennes politiska rutin och kompetens möter Trumps patenterade one-liners i en presidentvalskampanj som lär bli smutsig, mycket smutsig. Trump har lovat påminna Clinton om Benghazi och om maken och expresidenten Bills otrohetsaffärer. Clinton kommer bland annat att angripa Trump för hans ovilja att offentliggöra sina deklarationer.
Men vad har då de amerikanska väljarna att välja mellan?
Hillary Clinton kommer i stort att fortsätta där Barack Obama slutade: skärpta vapenlagar, klimatsatsningar, en invandringsreform och fortsatt stöd för den omdebatterade sjukförsäkringen – förutom tolv veckors sjuk- och föräldraledighet och höjd minimilön.
Washington Post listade i januari 76 av Trumps vallöften, några seriösa, andra skrämmande vissa riktigt roliga. Till den sistnämnda kategorin hör att alla amerikaner ska ha råd att spela golf. Till de mer absurda hör att han lovar att leta upp och döda alla terrorister – och deras släktingar – och att riva upp såväl lagen som tillåter samkönade äktenskap som det nya internationella klimatavtalet.
Det är inte mycket som de båda presidentkandidaterna har gemensamt, förutom att är de två minst omtyckta någonsin och att de är lika avskydda av sina motståndare.
Om Clinton lyckas engagera de unga anhängarna till Vermontsenatorn Bernie Sanders (Demokraterna) och hindra Donald Trumps inbrytningar hos den vita amerikanska arbetar- och medelklassen kan hon mycket väl bli den elfte kvinnliga nu verksamma regeringschefen i världen.
Frågan är bara: Om Hillary Clinton var ”first lady”, rikets första dam, när maken Bill var president, vad blir då Bill nu om Hillary blir president.