Illustration: Tecknar-Olle
All offentlig makt i Sverige utgår från folket och riksdagen är folkets främsta företrädare.
Så står det i den första paragrafen i regeringsformen; den grundlag som utgör grunden för vår svenska demokrati.
Vad det innebär tål att tänkas på, men i praktiken har det kommit att betyda att folket väljer sina politiska företrädare i allmänna val och ger dem en check in blanco som gäller i fyra år. Räfst och rättarting sker i samband med nästa val.
Det finns de som anser att regeringens regionutredning är illa skött. I en debattartikel i tidningen Dala-Demokraten (17/6 2016)går till exempel företrädare för näringslivet i Halland och Jämtland ut och konstaterar att det saknas svar på grundläggande frågor om vad reformen ska vara bra för, att det saknas konsekvensanalyser och att näringslivets synpunkter inte tagits tillvara.
Det tål också att tänkas på varför tidigare ack så idogt nej-sägande socialdemokratiska toppolitiker från Region Jämtland-Härjedalen och tidigare ack så avvaktande dito från Landstinget Västernorrland helt plötsligt rättade in sig i ledet och anslöt sig till storregionskramarna. En möjlig förklaring kan vara att det kom ett påbud – dock inte om skattskrivning – från Sveavägen i Stockholm, Socialdemokraternas partihögkvarter.
Men medan socialdemokratiska toppolitiker från de fyra nordligaste länen just nu gör allt för att övertyga motsträviga norrlänningar om storregionens storhet låter sig folket inte övertygas. Enligt en uppmärksammad Sifo-undersökning som Region Halland beställt är 62 procent av norrlänningarna emot förslaget att bilda ett stornorrland, 21 procent är för och resterande 18 är tveksamma, eller har ingen åsikt.
Med en så stor majoritet mot förslaget borde S-politikerna tänka sig för både en och två gånger. Det anser också en majoritet i riksdagens konstitutionsutskott som tycker att ”befolkningens önskemål och synpunkter bör beaktas vid ändringar i landstingsindelningen”. Men det tycker varken regeringspartierna eller Vänsterpartiet.
Man kan tycka att det vore intressant för gröna, röda och ännu rödare politiker att få veta vad folket vill innan beslut om de nya storregionerna tas. Men uppenbarligen är det inte så. På med skygglappar och öronproppar, dra ner mössan och kör på. Medborgarperspektivet är uppenbarligen av underordnad betydelse.
Frågan om en storregion i Norrland har stötts och blötts under 20 års tid. Med det tidsperspektivet borde några år hit eller dit varken göra till eller från. Regering och riksdag borde stanna upp, inhämta folkets önskemål och synpunkter för att först därefter ta beslut om storregionernas vara eller inte vara.
Räfst och rättarting sker sedan i samband med nästa val.
