Näringslivsklimatet, ännu en gång

Ledare. Det räcker heller inte med att bygga kulturhus, resecentrum och bostäder och snygga upp i centrum för att nå befolkningsmålet på 80 000 invånare 2030. Ska det nås är det i första hand näringslivet och företagsklimatet det ska satsas på.

Foto: Foto: Mikael Bengtsson

Politik2016-06-22 15:59
Detta är en ledare. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Är det riskfritt att kontakta kommunen med klagomål?

Det borde det vara, men så upplevs det inte, enligt en undersökning från Svenskt näringsliv.

Enligt den har tre av tio svenska företagare någon gång känt tvekan inför att lämna in klagomål till kommunen, med risken att detta kommer påverka företaget negativt framöver.

För Skellefteås del ser det ännu värre ut. Här har 45 procent av företagarna någon eller flera gånger tvekat att lämna in klagomål till kommunen. För Norsjö är motsvarande siffra 24 ‘procent, för Robertsfors 27 och för Malå 47 procent.

Visst går det att ha diverse invändningar: att Skellefteås företagare bara gnäller, vilket de inte gör, att enkätundersökningen om företagsklimatet varken är rättvisande eller seriös, vilket den är, och att Skellefteå visst har ett bra företagsklimat, vilket företagarna uppenbarligen inte tycker.

Men det går inte att blunda för slutsatserna i vederhäftig forskning. Nationalekonomen Fabian Wallen visar exempelvis att kommuner med förbättrat företagsklimat har en starkare jobbtillväxt i den privata sektorn jämfört med kommuner som inte lyckats skapa ett bra företagsklimat.

Det räcker heller inte med att bygga kulturhus, resecentrum och bostäder och snygga upp i centrum för att nå befolkningsmålet på 80 000 invånare 2030. Ska det nås är det i första hand näringslivet och företagsklimatet det ska satsas på.

Vilket också Skellefteås socialdemokrater tycks ha insett. Just nu pågår blocköverskridande samtal kring ett nytt näringspolitiskt program. Riktigt var någonstans de diskussionerna befinner sig är svårt att veta. En titt i Alliansens budgetförslag för 2017 kan dock ge en del ledtrådar kring vad de fyra borgerliga partierna vill:

- Utmaningsrätt ska gälla gentemot kommunalt utförd verksamhet, det vill säga att verksamheter som bedrivs av kommunen ska prövas, både kostnads- och kvalitetsmässigt, för att se om någon annan kan göra det bättre och/eller billigare.

- Att kommunen tar ett samlat grepp kring validering, yrkesinriktad språkundervisning, praktik, studiebesök, med mera för att sänka trösklarna till arbetsmarknaden för nya svenskar.

- Från senaste kommunfullmäktigedebatten hämtas förslaget att privata företag ska kunna förvalta fastigheter för äldreboende och liknande.

- Ett annat ämne som säkerligen kommer upp är att kommunen ska sluta konkurrera med det privata näringslivet. Några exempel på verksamheter som Alliansen, i sitt budgetförslag, inte tycker ska bedrivas i kommunal regi är växthus, bilverkstäder och fotvård.

Det är bara att hoppas på att de blocköverskridande förhandlingarna om Skellefteås näringslivsklimat går smidigare än överläggningarna mellan regeringen och oppositionen kring bostads- och energipolitiken. Det vore väldigt olyckligt för Skellefteås del om inte kommunfullmäktiges samtliga partier kunde ställa sig bakom skrivningarna i det näringslivspolitiska programmet.

Är det då riskfritt att kontakta kommunen med klagomål?

Det borde det vara och förhoppningsvis kan företagarna i Skellefteå känna så inom en inte alltför avlägsen framtid.

För där handlar det inte om ideologiskt knepiga spörsmål, där handlar det någonting helt annat, om något så enkelt som attityder till företagandet.

undefined