Sjukvård. Att beskatta privata sjukvårdsförsäkringar när dessa avlastar den offentliga vården är fel väg att gå. Arkivbild: Jonas Ekströmmer/TT Foto: JONAS EKSTRÖMER/TT.
Expressens granskning av en privatdriven gynmottagning på Sophiahemmeti Stockholm blottlade ett skräckexempel på när privat vård gått snett. Om misstankarna stämmer – det är inte klarlagt ännu – har helt obefogade operationer utförts. Man ska för ekonomisk vinnings skull ha skurit i kvinnors underliv.
På Aftonbladets ledarsidaskrev Jonna Sima: ”Historien om Ultragyn visar på hur den vinstdrivna välfärden löpt amok.” Hon efterfrågar att riksdagen ser till att systemet omöjliggör den här typen av skandaler.
Men hur skapar vi egentligen ett vattentätt sjukvårdssystem?
Den som tror att det är genom att ta bort den privatdrivna vården glömmer bort att det finns en annan, mycket vanligare, sida av myntet. Många patienter med allvarliga åkommor får inte den vård de behöver. Långa vårdköer är så gott som alltid konsekvensen av brister inom den skattefinansierade vården.
I Sverige idag drivs över 40 procent av alla vårdcentraler i privat regi. Tittar man på akutsjukvården är det privata St: Görans i Stockholm som toppar statistiken över korta väntetider. Det skulle vara direkt orimligt att riva sådant som fungerar för att det finns några som vill utnyttja systemet. Tvärtom bör de vårdaktörer som fungerar väl statuera exempel.
Skrupellösa individer som vill utnyttja välfärdssystem för egen vinning kommer alltid att finnas. Det är också en fråga om lagföring.
Politiskt behöver man hitta balansen mellan att minska vårdköer och att minska incitamenten för olika typer av tänkbart fusk. Det är ingenting som görs i en handvändning. I länder som USA, där man istället har ett försäkringsbaserat sjukvårdssystem, finns inga vårdköer, men istället utförs onödig vård. Exempelvis blir kvinnor som regel blir igångsatta vid förlossning – en ofta långdragen och smärtsam procedur som man helst vill undvika – bara för att det är ekonomiskt gynnsamt.
Svensk sjukvård står inför stora utmaningar i framtiden. Trycket på sjukvården är enormt och det kommer bara att öka. Detta till följd av befolkningsökningen, att vi blir allt äldre, samt att vi behandlar fler och kroniska sjukdomar med allt mer komplicerade metoder.
Att då som regeringen, i överenskommelse med Vänsterpartiet,välja att beskatta de vårdförsäkringar som arbetsgivare betalar för 450 000 svenskar riskerar att belasta vården ytterligare. Att dessa individer betalar skatt för att sjukvården ska vara tillgänglig för alla och samtidigt finansierar sin egen vård genom arbetet, bör snarast ses som en avlastning av vården.
Istället för att dubbelbeskatta enskilda försäkringstagare behöver regeringen ta ett helhetsgrepp om vården. De bör titta på andra välfungerande länders sjukvårdsmodeller och fundera på hur de skulle fungera utifrån svenska förhållanden. Exempelvis har Tyskland såväl hög tillgänglighet som små problem med onödig vård.
De krafttag svensk sjukvård är i skriande behov av kräver lösningsfokuserade politiker med långsiktigt tänk. Få saker är viktigare än vår egen och våra närståendes hälsa.
Padma Schrewelius
