Vad vill Moderaterna med invandringen? Den migrationspolitiska överenskommelsen med Miljöpartiet är hotad och moderata ministrar kläcker ur sig det ena märkliga uttalandet efter det andra. Och under partiets Sverigemöte i Karlstad i helgen önskade flera lokala moderatföreträdare en mer restriktiv invandring framöver.
Efter valstugereportaget inför valet 2002, då SVT:s Uppdrag granskning avslöjade moderata valstugearbetare som uttryckte åsikter i stil med att muslimer är duktiga på att föda många barn och utnyttja vårt system, följde ett katastrofval för partiet. Med futtiga 15,2 procent i riksdagsvalet tog förändringsarbetet fart; Bo Lundgren ersattes av Fredrik Reinfeldt, allianssamarbetet drog i gång och regeringsmakten har behållits sedan dess.
Hittills har regeringen skött korten rätt: den blågröna migrationspolitiska överenskommelsen har gått i liberal riktning och Sverigedemokraterna har hållits kort. Men så började migrationsminister Tobias Billström för ett tag sedan att tala om ”volymer” av invandrare som ett bekymmer.
I den senaste vändan med projektet Reva, som syftar till att verkställa fler avvisningar, var det justitieminister Beatrice Asks tur att väcka frågor. När människor har vittnat om hur de på grund av sin hår- och hudfärg stoppas av poliser, hade Ask följande att säga: ”Upplevelsen av varför någon har frågat mig kan ju vara väldigt personlig. Det finns tidigare dömda som uppfattar att de alltid är ifrågasatta, fast det syns ju inte på någon att man har begått ett brott.”
Relevansen i jämförelsen mellan tidigare dömda och att människor stoppas på grund av att de råkar ha ”fel” pigment förblev osagd. Ask hade kunnat markera det uppenbara: att det är fullständigt oacceptabelt att svensk polis ägnar sig åt rasprofilering. Men i stället bjöd hon på luddiga resonemang.
Så fortsatte det med Tobias Billström, i en DN-intervju publicerad i går: ”Ibland har vi bilden av att personen som är gömd bor hos en trevlig blond svensk dam i 50–60-årsåldern som vill hjälpa till. Men det är ju inte så. De allra flesta bor hos sina landsmän som inte alls är blonda och blåögda.” Som om det skulle vara mindre bra om den som hjälper inte är blond och blåögd.
Det ska självklart gå att kritisera att Sverige ensamt tar ett stort ansvar för flyktingsströmmar och påpeka att en helt oreglerad invandring inte går ihop med det svenska välfärdssystemet. Eller att våra demokratiskt stiftade lagar går före allt annat: att människor som får avslag ska utvisas.
Fritt fram att argumentera för det i sak. Men varför ägnar sig regeringsföreträdare åt obegripligt misstänkliggörande av människor?