Allt fler unga mår allt sämre. Framförallt är det flickorna som mår dåligt.
Allt fler unga mår allt sämre, rapporterar Folkhälsomyndigheten.
Siffror från bland annat Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån (SCB) pekar i samma riktning och understryker därmed allvaret i utvecklingen. Det gör också årets ANDT-undersökning i Skellefteå bland elever i årskurs nio i grundskolan och årskurs två på gymnasiet. ANDT står för alkohol, narkotika, dopning och tobak.
Framförallt är det flickorna som mår dåligt. I årskurs nio tycker inte ens hälften av tjejerna att de mår bra eller mycket bra. Samtidigt som nästan åtta av tio killar i nian mår bra. Fortfarande är det förhållandevis få elever som använt narkotika, desto fler vet någon som testat. Fler har också blivit erbjudna att prova. Alkoholkonsumtionen har också ökat, marginellt men den har ökat.
För dig som är intresserad av sifferexercis rekommenderas www.skelleftea.se/fris. Där finns bland annat hela ANDT-undersökningen.
I undersökningen presenteras en del rent förfärliga siffror. Mitt i det svenska välfärdssamhället är det många unga som far illa. Som inte orkar med pressen från skola, kompisar och samhälle. Som är oroliga för att de inte ska lyckas i skolan, i livet, på arbetsmarknaden. Ångest, depressioner och självskadebeteende drabbar unga som i stället borde se framtiden an med tillförsikt.
När så många unga mår dåligt är det inte bara ett individuellt problem. Den psykiska ohälsan är en av vår tids stora folkhälsoutmaningar.
Därmed är det också ett samhällsproblem som kräver politiska insatser. Köerna till barn- och ungdomspsykiatrin måste kortas, arbetssituationen för skolkuratorerna förbättras. I en några år gammal undersökning uppgav nio av tio skolkuratorer att deras arbete är helt akutstyrt. Bara tre av tio kan ägna sig åt förebyggande arbete.
Det är till stor del politikens ansvar.
Det är också politikens och samhällets ansvar att förbättra lärandemiljön i skolan. För det är som Folkhälsomyndigheten skriver i en rapport kring psykisk ohälsa bland unga: ”Det är troligt att såväl brister i skolans funktion, som en större medvetenhet om de ökade kraven på arbetsmarknaden, har bidragit till ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga. /…/ Genom att stärka barns och ungas skolresultat ges de bättre framtida möjligheter på arbetsmarknaden och förutsättningar för en god hälsa.”
Men det är inte nog. Det krävs ett helt batteri av åtgärder för att vända utvecklingen. För det handlar inte bara om skolan, kompisarna och arbetslivet. Det handlar också om immateriella faktorer. Om ungdomar som är rädda för att inte passa in i dagens skönhetsideal.
Att växa upp i en värld som berättar hur vi ska se ut, hur vi ska bete oss och hur duktiga vi ska vara för att bli accepterade påverkar inte minst unga.
För att ytterligare komplettera den komplexa bilden av varför så många unga mår så dåligt bör även faktorer som relationer inom familjen och ökade skillnader i socioekonomiska villkor nämnas.
Politiken har svårt att påverka samhällets immateriella värderingar. Därför blir det desto viktigare att försöka påverka det som går att påverka. Dit hör till exempel barn- och ungdomspsykiatrin, skolan och skolpersonalens, och därmed också elevernas, arbetssituation.
Att ta årets ANDT-undersökning på fullaste allvar, och göra vad som göras kan för att förbättra situationen för Skellefteås skolelever. Det är vi skyldiga att göra.
För ingen politisk uppgift kan vara viktigare än att ge alla barn och ungdomar en bra start i livet och bästa möjliga uppväxt.