1928 upptäckte den skotske bakteriologen Sir Alexander Fleming mirakelmedicinens mirakelmedicin. 1945 fick han Nobelpriset tillsammans med Ernst Boris Chain, Storbritannien, och Howard Walter Florey, Australien, för ”upptäckten av penicillin och dess kurativa effekt vid många infektionssjukdomar”. Sjukdomar som förr var dödliga kunde nu botas.
Det finns de som vill ranka penicillinet som en av det förra årtusendets allra viktigaste upptäckter. Samtidigt finns det en uppenbar risk att tiden med antibiotikan bara blev en kort parentes i mänsklighetens historia. Överförskrivning har skapat multiresistenta bakterier. Skräckscenariot är en sjukvård lamslagen av sådana där ett vanligt skrubbsår kan visa sig vara dödligt, där lunginflammation återigen blir en av de vanligaste dödsorsakerna bland äldre, där rutinoperationer och cellgiftsbehandlingar blir omöjliga att genomföra på grund av infektionsrisken.
I Sverige tas problemet på relativt stort allvar, även om det fortfarande finns väldigt mycket att göra. I andra delar av världen ser det annorlunda ut: antibiotika blandas i fodret för att djuren ska växa snabbare, annanstans kan penicillin köpas över disk och utan recept. Du blir din egen doktor.
Det här är ett mångfacetterat problem. Det handlar inte bara om själva överanvändningen inom sjukvården och i jordbruket. Det handlar i lika hög grad om att det både är svårt att hitta nya sätt att angripa bakterier på och att lönsamheten i antibiotikaprojekt inte är stor nog i jämförelse med andra läkemedelsprojekt. Här behövs förmodligen någon form av ekonomisk stimulans.
Sammantaget gör det att läkare redan i dag talar om en potentiell katastrof. Otto Cars, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, konstaterar att: ”Mycket talar för att vi är på väg mot en värld utan effektiva antibiotika vilket kan få enorma konsekvenser för världsekonomin” (Svenska Dagbladet 2013-01-25).
Sverige är bland de länder som konsumerar minst antibiotika i Europa. Det visar statistik från den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC. Samtidigt har Västerbotten landets lägsta förskrivning av antibiotika. Men det räcker inte, här hjälper det föga att vara bäst i klassen. På grund av en alltmer globaliserad värld så ökar ändå de resistenta bakterierna. Varje år dör runt 250 svenskar av bakterier som antibiotikan inte biter på.
Det är med andra ord inte ett svenskt, inte ens ett europeiskt, det är ett globalt problem. Så länge överanvändningen fortsätter och så länge inte någon ny effektiv antibiotika tas fram kan bakterierna hålla hela mänskligheten som gisslan.