Det är någonting ruttet i den danska staten.
Eftersom den här ledaren ska handla om en cirkus på en teater får Marcellus citat ur William Shakespeares tragedi ”Hamlet” utgöra inledning.
Västerbottensteaterns göranden och låtanden har spridit sig som en löpeld genom Kultursverige. Kanske inte på det sättet som teaterns konstnärliga ledare och vd Fransesca Quartey hade tänkt sig. Men dålig reklam är också reklam och fel sorts uppmärksamhet är bättre än ingen uppmärksamhet alls. på ett ungefär …
Föreställningen Röst var tänkt att bli Västerbottensteaterns stora höstsatsning, men bara några dagar innan premiären lades projektet ner. Den röst som var tänkt att handla om demokratifrågor tystnade hastigt och inte alls lustigt.
En annan röst som tystnade var Fransesca Quarteys. I ett av de mest kryptiska pressmeddelanden jag någonsin läst berömmer hon först ensemblen och berättar sedan att hon ingenting kommer att berätta – i varje fall inte på detaljnivå.
Men det tycker jag faktiskt är hennes skyldighet. Så länge Västerbottensteatern handskas med offentliga pengar från både Skellefteå kommun och Västerbottens läns landsting så borde teaterns ”finansiärer” få veta.
Det är skattepengar som hon handskas med.
Det finns en ny sjuka i Sverige, som företrädesvis tycks drabba politiker, höga tjänstemän och andra makthavare som handskas med offentliga medel. De har ingen större lust att stå för sina dumheter och missgrepp, gör sig oåtkomliga, eller skickar mejl. Det blir svårare och svårare för grävande journalister att göra sitt jobb.
Nu ska sägas att denna sjuka även drabbar företrädare för det privata näringslivet. Men där har man ett val. Gillar du inte vad företaget Qwerty sysslar med så kan du alltid välja ett annat företags produkter. Men oavsett om du gillar vad Västerbottensteatern gör eller inte så betalar du till verksamheten via skattsedeln.
Någonting måste ha gått väldigt fel på Västerbottensteatern och eftersom Quartey hade tänkt tiga så är fältet fritt för allehanda spekulationer.
Här kommer min personliga: Det är inte lätt med demokrati. En stark och djupt förankrad yttrandefrihet handlar inte bara om att försvara det som är vackert och puttenuttigt, utan även det som är provocerande, stötande och kontroversiellt så att även det ska kunna bli sagt.
Förmodligen ville dramatikern Johanna Emanuelsson och regissören Shari Sabel Strandmark tillsammans med ensemblen gå något eller några steg längre än vad Fransesca Quartey kände sig bekväm med.
Så långt sträcker sig mina egna spekulationer.
Nu är det upp till Quartey om hon vill fortsätta tiga eller om hon vill berätta vad som egentligen har hänt, med enskilda detaljer och allt annat.
Förhoppningsvis är alla kapitel i den här sorgliga historien ännu inte skrivna. Micaela Löwenhöök, kommunfullmäktigeledamot och ordförande för Moderaterna i Skellefteå, vill också veta. Hon har gjort politik av det hela. I en interpellation vill hon att Anna-Britta Lundberg (S), Västerbottensteaterns ordförande, ska komma till fullmäktige och förklara vad nedläggningsbeslutet grundar sig på.
Det är bara att hoppas på att hon är lite mer talför än vad Quartey tänkt sig vara. Och det är som Micaela Löwenhöök konstaterar; att Skellefteborna har rätt att få veta vad som egentligen hänt. Så länge Västerbottensteatern tiger så får man stå där med demokratiskammen.
Marcellus fick inleda och en parafras på Marcellus får avsluta: Det är någonting ruttet på Västerbottensteatern.