Det ligger i linje med vår åsikt att man ska arbeta och inte supa.
Det är nu sju år sedan den förre finansministern Anders Borg levererade den fräna kängan till motståndare av höjd tobaks- och alkoholskatt. Han gjorde det i samband med att han kommenterade Alliansens valmanifest inför valet 2010.
Sedan dess har tiderna förändrats: Anders Borg har själv festat till, Sverige har fått en socialdemokratiskt ledd regering och Moderaterna upplever en sällan skådad opinionskris. Det fria fallet gjorde till exempel halt på 15,2 procent i SVT/Novus senaste opinionsundersökning.
Även synen på gårdsförsäljning av alkohol har genomgått en successiv liberalisering. Allianspartierna kan i dag med stöd av Sverigedemokraterna driva igenom en motion om att alkoholproducenter ska få sälja sina varor direkt till konsument. Någonting som var mer eller mindre otänkbart för inte så länge sedan.
De partier som i dag är för en gårdsförsäljning av alkohol hänvisar till exempel till att det skulle ”vara viktigt för att utveckla lantbruket i Sverige” (Lars Hjälmered, gruppledare för Moderaterna i näringsutskottet) eller att det handlar om ”förbättringar för landsbygden och turistnäringen” (Kristina Yngwe, centerpartistisk vice ordförande i miljö- och jordbruksutskott).
Med andra ord har svensk alkohol- och socialpolitik helt plötsligt förvandlats till jordbruks-, landsbygds-, närings- och turistpolitik. Ett märkligt faktum när den svenska alkoholpolitiken, med begränsningar av tillgängligheten och hög beskattning som främsta vapen, samtidigt har visat sig vara framgångsrik.
Det är svårt att sia om försäljningen av alkohol kommer att öka med gårdsförsäljning, lika svårt är det att veta vad EU säger. Socialminister Annika Strandhäll (S) menade i en riksdagsdebatt för en tid sedan att ”det går inte att förena gårdsförsäljning med det statliga monopolet och att det skulle hota det undantag som Sverige har för monopolet i EU” samtidigt som den moderate EU-parlamentarikern Christofer Fjellner, som varit drivande i frågan, kallar det för ett svepskäl.
Till SR Ekot (14/8 2017) säger han: ”Finland har haft alkoholmonopol och gårdsförsäljning och de har haft det i herrans många år utan att EU haft några synpunkter på det egentligen”.
Det finns starka skäl för att fortsätta värna den restriktiva svenska alkoholpolitiken. Över 320 000 människor i Sverige är beroende av alkohol och ytterligare 700 000 dricker så mycket att de riskerar att bli det, eller att skada sig själva eller andra. Alkohol är inblandad i åtta av tio misshandelsbrott i offentlig miljö. Och vart femte barn lever i en familj där minst en förälder dricker för mycket. (Källa: Missbruksutredningen)
Så även om gårdsförsäljning av alkohol inte per automatik skulle öka den svenska alkoholkonsumtionen finns det väldigt starka skäl för att försöka minska den. Det gör man inte genom att öka tillgängligheten och på allvar kommersialisera alkoholförsäljningen bortom Systembolagets kontroll.
Anders Borg uttryckte sig klumpigt, den där gången för sju år sedan, men han hade rätt, i ett överfört sammanhang: socialpolitik, mer eller mindre utsatta människors väl och ve, är viktigare än alla de politikområden som förespråkarna för gårdsförsäljning av alkohol lyfter fram i debatten.