Sverige har världens mest generösa och jämställda föräldraförsäkring.
Men bra kan bli bättre, resonerade socialminister Annika Strandhäll (S) och tillsatte en utredning.
En utredning som bland annat landade i att fem månader i föräldraförsäkringen ska reserveras för pappan, att 390 av totalt 460 föräldrapenningdagar bara kan tas ut fram tills barnet är tre år, sedan fryser de inne, och att det ska bli möjligt att överlåta föräldradagar till utomstående, morfar, farfar eller någon annan i barnets närhet.
Omedelbart infinner sig en intressant fråga: Om politiker vill en sak, och svensken i gemen någonting annat, som att själva bestämma hur föräldraledigheten ska delas upp, vems vilja är det då som ska vara avgörande?
Att utvecklingen mot ett mer jämställt uttag går alldeles för långsamt, är det många som tycker. Kvinnorna tar till exempel fortfarande ut 90 procent av dagarna för barn under ett år, trots att det är mer än 40 år sedan föräldraförsäkring lanserades, och män tar sammantaget endast ut 27 procent av ledigheten.
Det är inte rimligt.
Föräldraförsäkringen har blivit en symbol för svensk jämställdhet och statens vilja att styra över enskilda familjers angelägenheter. Men systemet byggdes för ett utopia, ett samhälle utan klass- och löneklyftor där alla har samma möjligheter och skyldigheter.
Nu ser inte dagens samhälle ut så här, och kommer aldrig att göra det. Den politiska välviljan att skapa ett jämställt samhälle kolliderar därför med behovet av mer flexibilitet i föräldraförsäkringen i stället för mindre.
De rödgröna partierna har gjort det väldigt lätt för sig. De ser föräldraförsäkringen som en enskild, isolerad fråga när den borde ses i ett betydligt större perspektiv.
För hur hårt politikerna än blundar så har arbetsmarknaden förändrats, och kommer att fortsätta att förändras. Kraven på flexibilitet, på lång och gedigen utbildning och inte minst på vidareutbildning genom hela arbetslivet ökar.
Det är i den kontexten som förslaget ska ses. Familjer riskerar att förlora mycket pengar om dagarna inte går att överlåta. Så var det väl inte tänkt. Det var väl heller inte tänkt att förslaget riskerar att drabba ekonomiskt utsatta familjer, där den ena parten tjänar mycket lite. För det riskerar det att göra, slår utredningen fast. Vilket i sin tur kan leda till att ökat behov av bostadsbidrag.
Förslaget om en ny, och enligt socialministern modern föräldraförsäkring illustrerar väl hur två lockande och önskvärda mål kolliderar med varandra, blir mer eller mindre oförenliga. Å ena sidan handlar det om strävan efter ett mer jämställt samhälle, å andra sidan handlar det om att försöka tillgodose arbetsmarknadens önskemål.
Det är svårt att få det att gå ihop.
Samtidigt bör samhället på olika sätt uppmuntra föräldrar som vill dela på ansvaret för sina barn.
Sverige har en mycket generös föräldraförsäkring. Den ska vi vara rädda om. Men vi får inte glömma bort i vilket samhälle den ska passa in i. Modern flexibilitet är sällan förenligt med kvotering och stelbenta tidsramar.
Fotnot: Förslaget om att utöka månaderna som inte får överlåtas av föräldrarna i föräldraförsäkringen till fem har inget stöd i riksdagen. Samtliga borgerliga partier och Sverigedemokraterna säger nej.