Säker vinnare. Det skulle krävas en skandal för att stödet för president Sauli Niinistö ska falla under 50 procent på valdagen. Foto: Henrik Montgomery/TT
Om knappt en vecka ska Finland välja ny president.
Spänningen är inte direkt olidlig. President Sauli Niinistö är i klar ledning i Helsingin Sanomats senaste opinionsmätning. Ändå har han popularitet dalat från 75 procent i december till 68 procent nu. Pekka Haavisto (De Gröna) kommer på andra plats med ett stöd på 11 procent.
Allt talar för att Niinistö redan i den första valomgången får mer än hälften av rösterna. Det skulle krävas en skandal för att stödet för Niinistö ska falla under 50 procent på valdagen.
Vad är det då som gör Niinistö så populär?
Markku Jokisipilä är chef för centret för riksdagsforskning vid Åbo universitet. Han menar att i den här internationella och världspolitiska situationen vill folk inte byta president. Man vet vad man har, men inte vad man får.
Åtta kandidater ställer upp i presidentvalet: Saulki Niinistö (valmansförening, 68 procent), Pekka Haavisto (De Gröna, 11 procent), Paavo Väyrynen (valmansförening, 8 procent), Laura Huhtasaari (Sannfinländarna, 4 procent), Matti Vanhanen (Centern, 4 procent), Merja Kyllönen (Vänsterförbundet, 3 procent), Tuula Haatainen (Socialdemokraterna, 2 procent) och Nils Torvalds (Svenska folkpartiet, 1 procent). Allt enligt Helsingin Sanomats opinionsmätning.
En valmansförening är en sammanslutning av röstberättigade som går samman för att nominera en kandidat i ett val.
I Finland ligger presidentens makt främst i utrikespolitiken där förhållandet till Ryssland länge varit centralt. Det var först när Sovjetunionen började krackelera som Finlands utrikespolitiska manöverutrymme blev större. Finland frigjorde sig definitivt från den sovjetiska intressesfären när de baltiska staternas självständighet åter erkändes 1991. Samtidigt började begreppet neutralitet ersättas av alliansfrihet i den finländska utrikespolitiska diskussionen.
Det är viktigt att ha det i bakhuvudet när man berör den fråga som har störst bärighet på svensk politik; närmandet till Nato och ett eventuellt finskt medlemskap försvarsalliansen.
Stödet för en svensk anslutning till Nato ökar. Det är i dag något fler (42 procent) som är för ett medlemskap än de som tycker att Sverige ska fortsätta stå utanför (37 procent). Det visar en ny mätning från Aftonbladet/Inizio. Det finska stödet för Nato ligger på knappt 30 procent.
Svenska folkpartiets Nils Torvalds anser att det är dags för Finland att sluta leva i skuggan av Ryssland, och en gång för alla välja sida. Han har fört in diskussionen om ett finskt Nato-medlemskap i presidentvalskampanjen.
Men den förre centerpartisten Paavo Väyrynen (valmansförening) säger bestämt nej. Det gör också sannfinländarnas Laura Huhtasaari och vänsterförbundets Merja Kyllönen. Övriga kandidater tycks inte riktigt veta vad de ska tycka, i varje fall inte i officiella sammanhang.
President Niinistö betonar till exempel fred i alla dess former men håller samtidigt dörren öppen för ett finskt Nato-medlemskap – utan att vilja ge ett rakt besked.
Finland kommer inte att gå med i Nato utan att Sverige gör det, och i Sverige är det likadant, fast tvärtom. Den absurda situationen kan närmast liknas vid Vladimir och Estragon där de sitter och smågrälar i väntan på Godot.
Vem som än vinner söndagens finska presidentval kommer Nato-frågan att leva vidare, både i Sverige och i Finland. I en alltmer osäker värld måste båda länder välja en säkerhetspolitisk riktning. Den pilen pekar mot Nato.