Foto: Fredrik Sandberg/TT
Jul- och nyårshelgerna är avklarade.
I många hem har sillen ackompanjerats av snapsar i pluralis, nyårsmiddagen av viner och tolvslaget av champagne. Ett välfyllt groggbord har stått och tronat i vardagsrummet.
Men nu ljuder varningsklockorna. Efter festandet brukar baksmällan infinna sig, både den som är bildlig och den som är bokstavlig.
Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings universitet, forskar om beroendeproblematik. I en TT-intervju säger han att en vit månad, en paus från alkoholen, ”kan vara ett tecken på att man själv eller någon annan känner att det håller på att glida i väg till något som inte är helt friskt.”
Å andra sidan är det inte bara nu som varningsklockorna ringer, de har ringt hela hösten.
Gårdsförsäljningsdebatten har förvandlat alkoholpolitik till näringslivspolitik. Bara de lokala producenterna får möjlighet att sälja sina produkter, sitt öl och vin, sin sprit, direkt till konsument, skapas nya arbetstillfällen, inte minst på landsbygden där de nya jobben är få.
De två partier som varit mest högljudda i debatten, Moderaterna och Centerpartiet, på det lokala planet företrädda av gruppledarna Andreas Löwenhöök (M) och Carina Sundbom (C), verkar ha glömt bort varför Sverige försöker bevara en restriktiv alkoholpolitik.
Om minnet sviker kan jag meddela att orsaken stavas folkhälsa. Det var därför Systembolaget grundades i mitten av 1950-talet. Målet var att begränsa alkoholkonsumtionen, för ju mer det dricks desto större blir alkoholskadorna.
Självklart kommer inte gårdsförsäljningen som sådan att dramatiskt öka svenskens alkoholkonsumtion. Men frågan är mycket större än så.
Om gårdsförsäljning av alkohol får grönt ljus är risken stor att Sverige fälls i EU-domstolen, och tvingas avveckla den del av svensk alkoholpolitik som bygger på en begränsad tillgänglighet via detaljhandelsmonopolet.
Två statliga utredningar har också kommit fram till slutsatsen att det inte går att kombinera gårdsförsäljning med Systembolagets ensamrätt.
Redan i dag beräknas samhällets kostnader för de skador som alkoholen orsakar till 45 miljarder kronor per år (Källa: CAN, Frågor och svar om alkohol). Till detta kommer det mänskliga lidandet vid alkoholproblem och alkoholrelaterade olyckor, som inte går att mäta i pengar.
Om Systembolagets ensamrätt försvinner lär de nya arbetstillfällena bli en dyr historia: Ytterligare 29 000 fall av misshandel per år, ytterligare 8 000 fall av rattfylleri och ytterligare 1 400 alkoholrelaterade dödsfall. Forskningsstudier som Systembolaget hänvisar till på sin hemsida.
Kort sagt skulle fler fara illa.
Är det ett pris som Moderaterna, Centerpartiet, och deras anhängare i Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, är beredda att betala?
Sverige måste välja väg; antingen värnar man den restriktiva svenska alkoholpolitiken, som utgår från ett folkhälsoperspektiv, med bland annat Systembolagets ensamrätt, eller så låter man marknadskrafter och vinstintresse få inflytande över alkoholpolitiken.
Som liberal är jag ingen anhängare av monopol, men i fallet Systembolaget gör jag som frisinnad ett undantag. Var rädd om Systembolaget och håll fast vid den svenska modellen, som visat sig rädda liv.
Fotnot: Det senaste debattinlägget som vill införa gårdsförsäljning av alkohol – ”Dagens alkoholpolitik ett hinder för svenska producenter” – skrivet av Andreas Löwenhöök tillsammans med två moderata riksdagsledamöter och företrädare för den lokala bryggerinäringen, publicerades på norran.se den 1 januari 2018.