Kronprinsessan vann.
Två kandidater kämpade in i det sista för att efterträda förbundskansler Angela Merkel på posten som partiordförande för det tyska kristdemokratiska regeringspartiet CDU: den marknadsliberala Friedrich Merz, som varit borta från politiken i tio år, och som planerade en återkomst, och Angela Merkels socialkonservativa favorit, partisekreteraren Annegret Kramp-Karrenbauer.
Angela Merkels politiska karriär går mot sitt slut. Hon har varit partiordförande i nästan två decennier och förbundskansler sedan 2005.
Valet av Kramp-Karrenbauer, eller AKK som hon också kallas, är en sista seger för Angela Merkel. Utmanaren Friedrich Merz har varit en tydlig kritiker av Merkels politik. I synnerhet av invandringspolitiken. Den mittenorienterade AKK har däremot varit en nära samarbetspartner till kanslern, och stod bakom Merkels ”vi klarar det”-inriktning under flyktingkrisen.
Interna val i partier i andra länder kanske inte verkar särskilt relevant ur svensk synvinkel. Men det finns goda skäl att lägga initialerna AKK på minnet.
Angela Merkel har meddelat att hon sitter kvar som Tysklands förbundskansler fram till valet 2021, och efter det är det troligt att Kramp-Karrenbauer blir Tysklands nya förbundskansler. Därmed är hon redan i dag en av Europas viktigaste politiker.
Att den mittenorienterade och Merkel-trogna kandidaten vann striden i CDU innebär dock inte att partiet och Tyskland kommer att fortsätta på samma bana som tidigare. Under de senaste åren har Merkel kritiserats hårt internt, inte minst från systerpartiet CSU i Bayern och från ungdomsförbundet.
Kritiken har främst handlat om hanteringen av flyktingkrisen 2015 och det högernationalistiska partiet AfD:s växande stöd. Under året har kristdemokraterna tappat väljare i många lokala parlamentsval i republiken, vilket ytterligare har spätt på missnöjet. Dessutom backade CDU i det nationella parlamentsvalet i fjol.
Trots att Kramp-Karrenbauer beskrivits som en ny Merkel kommer hon troligtvis att bli tvungen att acceptera kompromisser och eftergifter. Hon har inte samma tyngd och förmåga att kontrollera partiet som sin företrädare, och måste lappa ihop ett parti som är internt splittrat. Endast 35 röster skilde mellan AKK och Friedrich Merz.
Stridigheter inom partier tenderar att påverka väljarstödet negativt, och CDU har i dag inte råd att förlora fler röster.
Men Kramp-Karrenbauer är kanske ändå den person som kan få CDU på rätt kurs. Det är inte säkert att den ekonomiska högergiren Merz förespråkar skulle locka tillbaka väljare som gått till AfD.
Kramp-Karrenbauer är en pragmatisk och lösningsorienterad politiker som sagt att hon gärna ”lyssnar”.
Vägen framåt för AKK måste handla om just det: att lyssna på interna kritiker såväl som på väljarna.
Karin Pihl