FOTO: JANERIK HENRIKSSON/SCANPIX
Det finns många myter att ta död på. Bilden av den omoderna, bakåtsträvande och bidragstagande norrlänningen är ungefär lika seglivad som den är osann. Därtill har populärkulturen – inte minst Kjell Sundvalls succéfilm Jägarna – bidragit till att förmedla en bild av Norrlands inland som ett samhälle som styrs av oskrivna lagar, och befolkas av ett gäng skottvilliga, tjuvjagande och hembrännande manschauvinister.
Nej, det står inte en fridfullt puttrande apparat i var och varannan stuga. Skulle heller inte tro att försäljningen av socker och jäst är större här än någon annanstans. Och allt tal om att det dricks så mycket stämmer inte heller. Det finns det till och med siffror på: från Sorad (Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning vid Stockholms universitet). De har undersökt det svenska drickandet och kommit fram till att det är stockholmarna som dricker mest, och att det dricks minst i de två nordligaste länen, och då är en uppskattning av hembränningen medräknad.
Sverige har blivit lite nyktrare. Sedan toppåret 2004 har medelsvenssons alkoholkonsumtion minskat med drygt en liter räknat i ren alkohol. Konsumtionen har minskat i alla åldersgrupper under 50 år, inte minst bland ungdomar. Det är naturligtvis en positiv utveckling, men fortfarande dricker vi svenskar närmare 20 procent mer än i mitten av 1990-talet, och det går inte att blunda för att alkoholen ställer till med problem: på jobbet, i trafiken, på krogen och i hemmen.
Intressant att notera är de stora regionala skillnaderna. Att det dricks så mycket mer i storstadslänen (Stockholm, Västra Götaland och Skåne) jämfört med Norrlandslänen förklarar forskaren Mats Ramstedt, som gjort undersökningen, så här: ”I storstäderna finns det fler butiker att handla i och framför allt ett större utbud av krogar”. Med andra ord: ju större utbudet är, desto mer dricks det. Det här är någonting som kommunens ansvariga borde ta sig en ordentlig funderare kring, vara mer restriktiva med alkoholtillstånden, och utöka kontrollerna så att de med alkoholtillstånd verkligen sköter sig som de ska.
Alkohol finns överallt i vårt samhälle. EU-inträdet har gjort det svårare för Sverige att föra en effektiv restriktiv alkoholpolitik. Öppnare gränser, absurda införselkvoter och Internethandeln har bidragit till detta. Samtidigt som de verktyg som finns skulle kunna användas effektivare: priset (= alkoholskatten) är ett sådant, alkoholfria zoner i samband med idrottstävlingar ett annat, intensifierad information ett tredje, det finns mycket att göra som inte görs. Tyvärr har det nog blivit så att omsorgen om marknaden alltför många gånger går före omsorgen om människan.
