Det finns personer som betytt mycket, och så finns det personer som betytt mycket mer än så. Nelson Mandela, Sydafrikas president mellan 1994 och 1999, tillhör den senare kategorin. Hans och Sydafrikas resa från frigivningen 1990 till landets första demokratiska val 1994 är ett stycke magnifik nutidshistoria, men också en stundtals mycket brutal sådan med tuffa förhandlingar och motsättningar mellan landets folkgrupper. Vid några tillfällen stod Sydafrika på randen till ett inbördeskrig. På torsdagskvällen dog Nelson Mandela fridfullt i hemmet i Johannesburg, en av 1900-talets största politiska ledare har somnat in. Han blev 95 år gammal.
En dag som denna är det lätt att teckna en livsgärning i alltför ljusa färger, glömma bort eller helt enkelt välja att bortse från att ANC efter den blodiga massakern i Sharpville, där 69 svarta personer sköts ihjäl av polisen, ändrade inriktning. Deras fredliga motstånd mot apartheidsystemet övergick i väpnad kamp. Som en av ledargestalterna i ANC:s väpnade gren Umkhonto we Sizwe var Mandela med och planerade och beordrade sabotage. ANC terroriststämplades av många demokratier och Mandela fanns kvar på USA:s terrorlista fram till sin 90-årsdag 2008.
Nelson Mandela hölls fängslad av apartheidregimen i 27 år, varav 18 år på Robben Island. Det var under dessa år som politisk fånge som han nådde ikonstatus och blev en viktig symbol för kampen mot apartheidregimen – både inom och utanför Sydafrika. I tysthet hade Mandela förhandlat med den förhatliga regimen för att försöka normalisera läget i ett Sydafrika som successivt brutaliserats. 1990 var Nelson Mandela en fri man, det är också nu som han visar prov på storsinthet utöver det vanliga, i stället för att som många andra antikoloniala organisationer utkräva hämnd, valde han förlåtelsens och försoningens väg. Den terrorstämplade fången hade blivit en av världens mest aktade och älskade statsmän.
Han drömde om ett Sydafrika format av frihet, tolerans och respekt. Det var en vacker dröm, men det blev inte så, verkligheten kom att bli en helt annan. Spåren från apartheid har varit svåra att utplåna; arbetslösheten är hög, liksom brottsligheten, korruptionen är utbredd, klyftan mellan rika och fattiga är djup och det råder stora kompetensklyftor mellan den vita minoriteten och den historiskt missgynnade svarta majoriteten. Sydafrika har och står inför gigantiska problem.
Nelson Mandela var en människa som förändrade världen, som alltid bedömde människor utifrån vem de var, aldrig utifrån vad de var, som hade lätt att förlåta, som alltid såg möjligheter i stället för problem. Det är någonting att reflektera över och ta till sig i tider som dessa när allt fler väljer att kategorisera människor i termer av vi och dem.