Det lackar mot jul.
Någon ny regering innan Kalle Anka och Karl-Bertil Jonsson gör entré i slott och koja blir det inte.
Däremot lär det bli ett nytt rekord för julhandeln. Med en beräknad ökning på tre procent slår julhandeln 2018 rekord för femte året på raken. Totalt kommer handeln under december månad att sälja för nära 80 miljarder kronor eller 7 817 kronor per svensk, allt enligt Handelns utredningsinstitut (HUI).
Julens budskap har för länge sedan drunknat i konsumtionshets. Vi lägger pannan i djupa veck och försöker tänka ut vad vi ska ge till den som redan har allt. Vi drömmer om ledighet, umgänge och god mat och dryck. Men ofta stämmer drömmarna dåligt överens med hur livet ser ut.
Mitt i julens materiella överflöd, bland hysteriska mängder mat och julklappar, som kanske inte ens används fram till påska, finns det familjer som inte har den ekonomi som krävs för att klara julen. Vardagsrum där det inte ligger några julklappar till barnen under granen, julbord som bara innehåller livets nödtorft. Julens tindrande sorglöshet omfattar inte alla.
Det är saligare att ge än att få, står det i Apostlagärningarna. Filosofen och lyckoforskaren Bengt Brülde, verksam vid Göteborgs universitet, håller med. Vi blir lyckliga av att göra andra glada.
Kanske är det därför som vi under julen skänker mer pengar än vanligt till välgörenhet. Fattigdomen är i stora delar av världen hjärtskärande. Kanske är det därför som Skellefteborna lägger julklappar till behövande barn under granen på hotell Scandic. När dessa rader skrivs hade över 2 000 paket skänkts till Pingstkyrkans insamling av julklappar.
På Citykompaniet står Svenska kyrkan och slår in paket. Även här visar Skellefteborna givmildhet. För att undvika alla eventuella missförstånd. Även jag har skickat iväg en rejäl extra slant till snabbtester för malaria, kolerakit och filtar med isolerande hölje som skyddar mot värme, kyla, vind och regn vid till exempel en naturkatastrof.
Att konsumtionshetsen trappas upp till max med julen i antågande är dock inte hela bilden. Allt fler ropar efter en förändring i våra konsumtionsvanor. Det är rop som även nått branschorganisationen HUI Research, som utnämnde det återvunna plagget till årets julklapp.
Deras olika budskap kan sammanfattas så här: inte mindre konsumtion, men smartare, hållbarare.
I tider som denna, när miljölarmen duggar allt tätare, kan inte ens julen och alla dess traditioner undkomma en klimatgranskning. Det utbredda resandet, köttätandet och all konsumtion i juletid är klimatbovar. Samtidigt handlar det inte om att avstå, det handlar om att konsumera smartare. Resa klimatsmartare, där möjlighet finns, äta mindre, men bättre kött, och konsumera hållbarare.
Vi håller på att ta slut på jordens resurser, inte bara kring jul, utan året om. I år tog de slut rekordtidigt. Redan den 1 augusti hade vi förbrukat vad jorden klarar av att återskapa på ett år. Om alla konsumerade som vi svenskar gör skulle det behövas fyra jordklot. Det säger sig självt att det är fullständigt ohållbart i längden.
Lyckoforskningen har visat att det är helt andra saker än ett överflöd av prylar som leder till verklig lycka. Två faktorer som däremot otvetydigt gör det är tacksamhet, som har att göra med att glädjas över det lilla, och att få göra gott för andra.
Med de här raderna lägger jag ner pennan för att fira en på alla sätt måttfull jul. Samtidigt vill jag passa på att önska dig som läser denna sida en riktigt god jul.