Lite svinaktigt om köttmärkning

Att kunna välja och göra välmotiverade val blir allt viktigare, oavsett hur man väljer.

FOTO: PATRIK LUNDIN/SVD/TT

FOTO: PATRIK LUNDIN/SVD/TT

Foto: Foto: Mikael Bengtsson

Politik2013-10-31 06:11
Detta är en ledare. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Egentligen är det enkelt: ju mer du vet desto bättre motiverade val kan du göra. Då kan du väga för- och nackdelar av att köpa dansk fläskfilé för 89 kronor kilot eller svensk dito för 139, eller vad köttbitarna nu kan kosta.

I mitten av december ska EU ta ställning till hur de nya reglerna för ursprungsmärkning av kött från gris, får, fågel och get ska se ut. Kampen står mellan de som vill att konsumenterna ska få veta så mycket som möjligt (bland annat konsumentorganisationer och den svenska regeringen) och de som vill att konsumenterna inte behöver veta lika mycket (bland annat livsmedelsföretagen som vill ha låga produktionskostnader).

Som det ser ut nu – EU-kommissionens arbetsgrupp för livsmedelsmärkning hade ett möte tidigare i veckan – finns det två huvudalternativ; antingen att märka köttet med land/ort där djuret fötts upp och slaktats, eller att märkningen ska ange landet/orten där djuret fötts, fötts upp och slaktas. Det svenska regeringen vill se en komplett köttmärkning, men enligt landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) är det osäkert om Sveriges vilja går igenom. Enligt honom så lutar det åt att det kommer att räcka med att märka köttet med land/ort där djuret fötts upp och slaktats.

Skillnaden förslagen emellan kan tyckas som varande marginell, men den är i verkligheten milsvid. Säg att en gris föds i Danmark, 15 dagar innan den ska slaktas skickas den över till Sverige och slaktas där. Då skulle grisen enligt det ursprungliga förslaget ha varit uppfödd och slaktad i Sverige. Nu finns det förvisso ett nytt förslag som väsentligt förlänger tidsgränsen på 15 dagar, men att inte ange var grisen är född och var djuret har levt är ett sätt att lura konsumenterna. Det här är också ett system som möjliggör för köttindustrin att frakta djur kors och tvärs över Europa, utan att konsumenten får veta någonting, allt för att kunna kostnadsoptimera produktionen.

Samtidigt som EU-kommissionen tycks luta åt att lyssna mer på industrin än på konsumenterna – det finns en rädsla för att en alltför detaljerad ursprungsmärkning leder till ökade kostnader som kommer att tas ut i konsumentledet – är det fler och fler konsumenter som vill väga in andra faktorer än priset när man står där vid köttdisken. Enligt den europeiska konsumentorganisationen BEUC tycker 83 procent av svenskarna att det är viktigt att känna till köttets ursprung.

Att kunna välja rätt och göra välmotiverade val blir allt viktigare, oavsett hur man väljer. Därför borde det vara självklart med en komplett märkning av kött från gris, får, fågel och get, precis som det är med nötkött. Allt annat är oacceptabelt.

undefined
FOTO: PATRIK LUNDIN/SVD/TT