Årets sista dag, 2013 ska bli 2014, supervalåret med val till Europaparlament, riksdag, landsting och kommun. I Skellefteå därtill en folkomröstning om det ska byggas en ny centralt belägen bro över älven eller inte.
Dags att avlägga – visst låter det högtidligt – sina nyårslöften. Som så mycket annat är det en amerikansk tradition, vissa påstår att det var vetenskapsmannen Benjamin Franklin, han som uppfann åskledaren, som introducerade bruket att formulera goda föresatser inför det nya året. Till Sverige kom nyårslöftet på 1940-talet.
På nyårsafton kommer hundratusentals svenskar att ge nyårslöften. Här en liten lista på sådana som jag gärna hade sett blivit infriade.
Att Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven minst sex månader innan riksdagsvalet den 14 september 2014 lovar berätta vem han vill regera Sverige tillsammans med om S skulle gå och vinna valet. Att S-ledningen öppnar för regeringssamarbete med samtliga riksdagspartier utom Sverigedemokraterna är inte att ge besked.
Att utbildningsminister Jan Björklund (FP) klurar ihop någonting klokt och förnuftigt kring friskolekoncernernas vinster, som de flesta partierna kan acceptera. Att den svenska skolan har problem är ingen nyhet, men de lär inte bli mindre genom att ”tvinga” friskolor att stänga.
Att kommunalrådet Lorents Burman (S) arbetar vidare med att förbättra företagsklimatet i Skellefteå. Om kommunen ska nå 80 000 invånare till 2030, som är målet, så måste jobben bli fler. Det kan byggas hur många kulturhus, hur många centrumbroar och hur många lägenheter och villor som helst – utan nya jobb ingen tillväxt.
Att den nyvalda riksdagen tar sig en ordentlig funderare på hur Norrland i allmänhet och norra Norrland i synnerhet långsiktigt ska kunna utvecklas. Det kan handla om Norrbotniabanan och återbäring på vattenkraften att användas till regional utveckling. Men också om att placera förslaget på en kilometerskatt för lastbilar där det hör hemma – nämligen i papperskorgen.
Att landstingsrådet Peter Olofsson (S) och kompani slutar med att successivt dränera Skellefteå lasarett på vårdplatser och specialiteter och framför allt göra någonting åt de skandalöst långa väntetiderna till barn- och ungdomspsykiatrin. När vi ändå är inne på det regionala planet borde Region Västerbotten med regionrådet Erik Bergkvist (S) i spetsen lite oftare blicka norrut.
Listan kunde ha gjorts längre. Det finns mycket mer man kan hoppas på, men antalet tecken är begränsat. Slutligen vill jag passa på att önska dig som läser ledarsidan ett riktigt gott nytt år.