Spärrar. Andelen som tas in på landets polisutbildningar har fördubblats på ett år. Arkivbild: Johan Nilsson/TT
Augusti är skördemånad. Det innebär även att höstterminen nalkas. Men den kommande terminen, liksom de två tidigare terminerna, blir skörden för landets polisutbildningar lägre än förväntat.
SVT har i dagarna (8/8) rapporterat om hur 107 av de totalt 800 utbildningsplatserna på höstens polisutbildningar står tomma. I en nyhetsartikel beskrivs att bara 693 polisaspiranter har antagits trots 5 926 sökande. Men för att vara krass är årets 693 antagna långt över det antal som tidigare setts som acceptabelt.
Våren 2016 var andelen antagna 5,6 procent. Därefter sänktes antagningskraven, bland annat i begåvningstestet. Därför är antagningskvoten från vårterminen 2016 ett bra riktmärke för hur många som ska antas per kull - om man inte accepterar en reell sänkning av förkunskaperna för att fylla platserna.
Till utbildningen som började terminen efter det att kunskapskraven sänktes, höstterminen 2016, antogs cirka åtta procent av alla sökande. Även våren 2017 låg antagningskvoten på åtta procent, då 8 380 personer sökte utbildningen.
Men för att fylla platserna vårterminen 2017 utan att frångå den tidigare standarden hade antalet sökande den terminen behövt vara runt 14 300 personer. Med de cirka 8 000 ansökningar som inkom behövde antagningskvoten från vårterminen 2016 nära nog fördubblas för att fylla alla platser på utbildningen. Det är därför troligt att ökningen i andelen antagna i våras beror på sänkta krav. Och inför årets hösttermin har antagningskvoten faktiskt fördubblats: Tolv procent av de 5 926 sökande har kommit in på polisutbildningen.
Det går inte att dra säkra slutsatser av kravsänkningens effekter, men det skulle vara ett mirakulöst sammanträffande om andelen antagna till höstterminen 2017 fördubblats jämfört med föregående terminer trots färre sökanden utan att kraven har sänkts.
Något sådant ska dock inte ha skett enligt Max Lutteman, polisens chef för kompetensförsörjning: Det ställs höga krav på polisyrket och därför ställs det också höga krav på den som ska antas till utbildningen, därav sänks inga krav.
Men vårterminen 2016 kuggade ganska precis varannan sökande begåvningstestet. Ett år senare var det ungefär var fjärde som misslyckades med att ta sig förbi det momentet i rekryteringsprocessen. På de fysiska och medicinska testerna är kuggningsgraden i stort sett oförändrad, medan andelen som misslyckas i de psykologiska testerna har ökat något. Ungefär lika många sållas bort av övriga tester nu som för ett år sedan, men betydligt färre av begåvningstestet.
Det finns i dag väldigt få politiker och medborgare som motsätter sig förstärkningar av poliskåren. Det kan rentav vara en av få frågor där närmast fullständig politisk enighet råder, bortom de rena numerärerna. Frågan är dock om vi är villiga att nå dit genom att sänka kraven på de som antas till utbildningen.
Gustav Juntti
