Att vi tar demokratin för given riskerar att leda till att vi inte märker när den långsamt eroderas.
”Nu, vi måste göra något nu!”, utropade min väninna när vi över en kopp te talade om världens tillstånd.
Hon är djupt bekymrad över människans påverkan på klimatet och har mitt i livet blivit ledande politiker för Miljöpartiet.
Varför ser inte fler vad som håller på att hända?
Kanske är processen för långsam, stor och abstrakt för att vi ska uppfatta den här och nu. Vi tar väder, natur och årstider för givna.
Detsamma gäller hotet mot demokratin, slog det mig under vårt samtal. Den är ett naturligt tillstånd för oss som har lyckan att leva i den.
Alldeles för många människor är delaktiga i den för att vi som enskilda medborgare ska känna särdeles stort inflytande eller ansvar för den. Och eroderas demokratin långsamt märker vi det inte. Bussarna går fortfarande i tid, vi går till jobbet och umgås med nära och kära på fritiden.
Men jag vill gå ut på gatan och ropa: ”Ser ni inte vad som håller på att hända?”.
Utvecklingen går käpprätt åt fel håll i många länder: Polen, Ungern och Turkiet är några som har stor betydelse för oss i Europa. Olyckan Donald Trump är på god väg att riva ner förtroendet för såväl medier som för presidentämbetet i USA.
Ryssland har lämnat den demokratiska vägen. Det så kallade presidentvalet var bara fernissa för att låna lite av demokratins glans.
I Kina har kommunistpartiets ordförande Xi Jinping sett till att ändra konstitutionen så att han kan fortsätta leda landet livet ut.
Till och med i Storbritannien, den moderna demokratins vagga, hissar tidskriften The Economist varningsflagg rörande demokratin i landet. Raseriet mot eliterna och globaliseringen kan leda till en folklig vilja att styras av en auktoritär ledare som värnar nationen.
Kvaliteten på demokratin och marknadsekonomin har försämrats globalt under de senaste 15 åren, enligt en ny rapport från den tyska tankesmedjan Bertelmannstiftelsen. Andelen av världens befolkning som lever i demokratier har minskat från 59,3 till 56,5 procent sedan 2006.
För första gången någonsin lever dessutom mer än tre miljarder människor i icke-demokratier.
Tankesmedjan varnar för ökad politisk instabilitet både i och mellan länder.
Framförallt oförmågan att stävja sociala konflikter har ökat. Vissa regimer utnyttjar detta för att behålla makten. Detta är allvarligt och oroande.
Så vad kan man göra?
För det första inse att vi inte får låta oss bli kokta likt grodan i grytan. Det är hög tid att engagera sig: att som konsument välja hållbara varor och tjänster för att minimera skadan på klimatet, men kanske ännu viktigare är att som medborgare både rösta ansvarstagande och rent av engagera sig politiskt.
Demokratin är garanten för allt annat gott här i livet. Den bär med sig tolerans, fred, välstånd, lycka samt bättre hälsa och klimat.
Inget är mer angeläget än att värna och vårda demokratin.
Sofia Nerbrand