Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) är kommunstyrelsens ordförande i Malmö.
Kommer riksdagsvalet att avgöras på internet?
Myndigheter som Säpo och MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) varnar för att utländska (läs ryska) kampanjer kan komma att sprida desinformation i syfte att påverka utgången av riksdagsvalet i höst.
Att politiker, myndigheter och väljare är medvetna om hotet från utländsk påverkan är viktigt.
Att sådana aktörer har försökt påverka valutgångar i flertalet länder är inte en myt.
Men i ivern att stoppa falska nyheter finns en risk att även kritik och avvikande åsikter uppfattas som ”desinformation”. I värsta fall blir en i sig sund medvetenhet om förekomsten av osanningar på nätet ett sätt för politiker att frånsäga sig ansvar.
”Jag kan konstatera att Malmö i många sammanhang används för att beskriva en negativ utveckling på ett icke faktabaserat sätt”, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), kommunstyrelsens ordförande i Malmö (Sydsvenskan 1/4 2018).
Malmö beskrivs ofta som ett misslyckande i alternativa medier och faller offer för osaklig propaganda, menar hon, och har därför bjudit in Myndigheten för samhällsskydd och beredskap till ett möte med kommunen.
Det är bra att politiska företrädare tar del av information kring hur man kan skydda valet. Stjernfeldt Jammeh har också rätt när hon säger att Malmö i internationella medier ofta framstår i dålig dager.
Ibland rör det sig om rena lögner. Men ofta är kritiken faktiskt befogad.
Landets tredje största stad har tagit emot en stor andel av de flyktingar som kommit till Sverige de senaste decennierna, och är ett exempel på vad dålig integration leder till: var tionde hushåll är beroende av socialbidrag, arbetslösheten är dubbelt så hög som rikssnittet och av stadens budget utgör en fjärdedel statliga stöd.
Den utbredda antisemitismen har fått många judar att flytta.
Oavsett vad okända Twitterkonton säger stämmer det att Malmö har stora politiska och sociala problem.
Ett annat exempel på politiker som säger sig stå för fakta är utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) som rest till Ungern för att korrigera Sverigebilden.
Att en hätsk ungersk valrörelse på ett svartvitt sätt använder Sverige som slagord i debatten må vara korrekt, men det faktum att vi har problem med integration och brottslighet blir inte mindre sant för det.
Politiker ska givetvis försvara sin politik. Annat vore märkligt.
Men det är stor skillnad mellan att argumentera emot kritiska påståenden och att avfärda debatten genom att hävda att diverse nättroll och opålitliga utländska medieaktörer rapporterar negativt – och därmed dra slutsatsen att verkligheten måste vara raka motsatsen till propagandan.
Utländska påverkansoperationer på sociala medier kan vara ett hot mot demokratin. Om politiker börjar avfärda legitim kritik med att det bidrar till att stärka en ”icke-faktabaserad bild” har vi dock ett ännu mer påtagligt problem för det demokratiska systemet och möjligheten till politiskt ansvarsutkrävande.
Falska nyheter ser ut att bli en debatt inför valet. Förhoppningsvis blir sökandet efter sanning inte ett sätt för politiker att avsvära sig ansvar.
Utländsk påverkan är ett för allvarligt fenomen för att användas som täckmantel.
Karin Pihl