Barn och unga mår allt sämre.
Samtidigt är barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, över nästan hela landet i en djup kris.
15-åringen i Lysekil fick vänta i två år på en neuropsykiatrisk utredning. En 8-åring i Mölndal fick sin ADHD-diagnos först efter 18 månader. Rapporterna kommer från SVT Väst respektive P4 Göteborg under våren 2017, men visar på en kris som finns över nästan hela landet.
Väntetiderna varierar, med tvååriga köer som de värsta exemplen. Men även en väntetid på ”bara” sex till nio månader – som på många platser i Sverige – kan vara förödande. Endast två regioner i hela landet klarar vårdgarantin på 30 dagar. Samtidigt berättade BUP-personal i somras för Sveriges Radio att de uppmanas att dölja köerna genom att kryssa i vårdplanerna som påbörjade.
Grundproblemet är underfinansiering. Antalet psykologer och läkare på landets mottagningar behöver öka kraftigt. Det försvåras av rekryteringsproblem och brist på psykologer, men ytterst är ansvaret politiskt. BUP behöver mer pengar.
Centerpartiets Annie Lööf föreslog i sitt sommartal 300 miljoner kronor för att öka tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin (24/8 2017). Det var ett välkommet förslag i en annars undanskymd fråga, men det är sannolikt inte tillräckligt.
Närliggande verksamheter är också de underfinansierade. Självmordslinjen som drivs av den ideella föreningen Mind har i perioder svårt att svara på alla samtal.
Detsamma gäller Jourhavande medmänniska. Behovet av dygnet runt-öppna stödlinjer, inte bara för självmordsbenägna utan också för de som generellt mår psykiskt dåligt, är stort. En utökad finansiering här kan också bidra till att avlasta barn- och ungdomspsykiatrin. Underskotten i dessa verksamheter borde täckas av statsbudgeten.
Det är dock inte bara pengar som saknas. Rapporten ”Uppdrag psykisk hälsa” från organisationen Sveriges kommuner och landsting (SKL) visar att produktiviteten på landets BUP-mottagningar varierar kraftigt. I Jönköping tog varje helårsanställd emot nästan dubbelt så många patientbesök som i Västerbotten – 380 jämfört med 208.
Nina Martinsson, verksamhetschef för BUP i Jönköping, berättar för Dagens Medicin att vårdadministrativt arbete tagits bort från psykologer, läkare och kuratorer, och att man arbetar medvetet med att frigöra tid för patientbesök.
En annan nyckel kan vara att se över vilka arbetsuppgifter som behöver utföras av respektive arbetsgrupp, och att stärka samarbetet mellan BUP och skolhälsovården för att minska behandlingstiderna.
Men framför allt måste framgångsrika landsting lyftas fram som modeller för andra. Nationella riktlinjer för hur BUP organiseras bör utredas.
Psykisk ohälsa bland barn och unga har varit ett växande problem länge och borde prioriterats redan tidigare. Nu kan vi till det dessutom addera ett stort antal nyanlända med trauman från krigszoner. BUP måste upp på dagordningen och få såväl pengar som uppmärksamhet från politiker på alla nivåer.
Joakim Broman
