Kampen mot skjutningar och terrorism ska inte drabba svenska jägare. Foto: Pontus Lundahl/TT
På tisdagen överlämnades promemorian ”Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv” till justitieminister Morgan Johansson (S).
Det är byråkratsvenska för vilka lagar som kommer att behöva ändras i syfte att leva upp till EU:s ambitioner att skärpa hanteringen kring vapen. Unionen vill minska dödligheten med skjutvapen, särskilt efter de terrordåd som drabbat Europa under senare år.
EU:s ursprungliga förslag har kritiserats från flera håll, inte minst av svenska jägare, och har därför omarbetats. De nya förslagen är förvisso bättre än de ursprungliga, men innebär knappast att Sveriges jägare kan pusta ut.
En nyhet som förvisso lär glädja många jägare är att ljuddämpare inte ska räknas som skjutvapen, utan slippa licenstvång. Men det är en knaper tröst. Tillstånd att inneha vissa skjutvapen, som halvautomatiska och delar till sådana vapen, ska gälla i fem år. Detta kommer att leda till ökade handläggningstider för licenser, och mer arbete för en redan överbelastad polis.
De nya reglerna kommer helt enkelt att försvåra för jägarna eftersom de måste tampas med mer byråkrati.
Som vanligt nöjer sig Sverige inte med att anta minimikraven från ett EU-direktiv utan hittar på egna, strängare regler.
Exempelvis är det orimligt att behandla magasin som vapendelar. Det gör det betydligt bökigare för jägare att ha med sig extra ammunition, vilket i sin tur försvårar jakten. Dessutom blir innehav av halvautomatiska jaktvapen olagliga, eftersom dessa ofta innehåller tio patroner, något som kommer att kräva särskilt tillstånd.
Vilken nytta kommer det att göra?
Knappast någon.
Syftet med vapendirektivet är att minska skjutningar och terroraktioner. Men de gängkriminella som dödar varandra i hämndaktioner använder knappast älgstudsare som de ansökt om licens för. Att försvåra för svenska jägare kommer inte att minska dödsskjutningar i svenska förorter eller minska risken för terrorbrott.
För att minska den våldsamma kriminaliteten krävs helt andra lagändringar.
De kriminella använder ofta vapen som smugglats från Balkan. De har använts under krigen på 1990-talet och är fortfarande i omlopp i området. Ibland kommer vapnen i delar eller obrukbara från länder där det är lätt att få licens. Sedan sammanställs vapnen och görs skjutfärdiga i Sverige.
För att minska vapentillgången och skjutningarna bland gäng är det bättre att skärpa lagarna kring vapenbrott. Så har regeringen också gjort. Sedan 1 januari kan den som grips med ett skarpladdat vapen häktas direkt. Straffskalorna har också höjts. Sådana typer av åtgärder är mycket rimligare.
Ett sätt att minska införseln av vapen borde vara att beväpna tullen. Tullverkets rekommendationer till de anställda är att de inte ska försöka stoppa en grupp män som troligen bär vapen och kör över gränsen. Det är förståeligt. De anställda ska inte utsättas för säkerhetsrisker.
En bättre metod vore dock att låta de kriminella mötas av beväpnad gränspolis. Därtill borde handgranater vapenklassas, vilket Liberalerna har föreslagit.
Att sätta hårt mot hårt mot skjutningar och gängkriminalitet är helt rätt. Men de ökade skjutningarna är inte jägarnas fel.
Karin Pihl
