Finns det någon som åsamkat mänskligheten lika mycket lycka som skada som Gerardus Mercator?
Tveksamt. Den flamländske kartritaren är upphovsman till den platta representation av vår sfäriska värld som alltsedan 1569 påverkar miljoner och åter miljoner människors syn på sin omvärld.
För sin tid var den ypperlig. För sjömän var den essentiell: Latitud och longitud definierades utifrån kontinenternas former, och relativa placering, och skapade linjer som var möjliga att navigera utefter.
Problemet är bara att Mercators karta var och fortsätter att vara gravt felaktigt, sett till landmassornas verkliga storlek. I över 400 år har Mercators kartbild snedvridit människors uppfattning om maktförhållanden och förvrängt inte minst västvärldens syn på sin egen betydelse.
Det är endast i en europeisk självbild som Europas kontinent är i centrum av världen. Exempelvis är Sydamerika cirka tre gånger så stort som Europa medan det i Afrika skulle kunna få plats med cirka fjorton Grönland. Europa och Nordamerika får överdrivet stor betydelse.
Mercators perspektivförvrängning är viktig att komma ihåg varje gång politiker och tjänstemän i svenska kommuner uttalar de bakbundna orden: ”X kommer sätta Y på kartan”. Medan X motsvarar en kommunal satsning representerar Y en valfri kommun.
Frågan är bara: Vilken karta?
Den där ens egen förvrängda självbild gör att man tror att den egna kommunen är i centrum, där den egna staden med omnejd är viktigare i relation till andra, eller handlar det om kartan som baserar sig på felaktiga antaganden om sin omvärld och sin plats i den?
På Uljabuouda fjäll i Arjeplog vill det kommunala kraftbolaget Skellefteå Kraft bygga världens högsta vindkraftverk. Detta kunde Norran berätta på nyhetsplats tidigare i veckan (7/5 2018).
Sedan åtta år tillbaka har bolaget tolv vindkraftverk, som mäter 125 meter, på samma plats. Nu vill Skellefteå Kraft mer än dubblera det med ett 330 meter högt vindkraftverk som ska fungera som en testanläggning. En sådan satsning skulle onekligen sätta Arjeplog och bolaget på kartan.
Men vindkraft är en omdebatterad verksamhet. I Umeå är man inte riktigt säker på om den kommunala satsningen på vindkraft ens är lönsam.
I en intervju med SVT Västerbotten, för snart ett och ett halvt år sedan (8/2 2017), menade Eva Lendic Edlund, vd för förnybar energi vid Umeå Energi, att vinstfrågan för de tiotalet vindkraftverk som bolaget äger i Hörnefors, Holmsund och Robertsfors först kommer att avgöras vid 2030:
– När man gör en investering som är långsiktig så vet man inte förrän tiden är ute om det var rätt. För vår del ser vi kring år 2030 om det här var en bra eller dålig investering ur ett ekonomiskt perspektiv. Men däremot ur ett förnybart och hållbart tänkande så är det helt rätt att jobba med förnybar energi och med vind.
Hållbarhet handlar inte enbart om miljö- och klimataspekter, utan också om att det ska vara ekonomiskt försvarbart.
Den statliga skattesubventionen för vindkraft är inte okontroversiell. Samtidigt är Skellefteå Kraft bäst lämpat att fatta beslut om huruvida vindkraft är en rimlig satsning, gentemot sina ägare, kommunen och medborgarna. I detta ingår också risktagandet att sätta Skellefteå Kraft och Arjeplog på kartan med världens högsta vindkraftverk.
Csaba Bene Perlenberg