Ledare: Bäst före-datum inte bara för politiker

Ledare. Arvidsjaur gör rätt i att överväga tidsavgränsade chefsförordningar. Kommunala chefer måste kunna avkrävas leverans och resultat.

Bäste före-datum ska inte bara gälla för mejeriprodukter och politiker utan även kommunala förvaltningschefer och rektorer.

Bäste före-datum ska inte bara gälla för mejeriprodukter och politiker utan även kommunala förvaltningschefer och rektorer.

Foto: Bertil Ericson/TT

Politik2018-06-16 07:00
Detta är en ledare. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.
undefined
Bäste före-datum ska inte bara gälla för mejeriprodukter och politiker utan även kommunala förvaltningschefer och rektorer.

Arvidsjaurs kommun överväger att införa nya anställningsformer för sina förvaltningschefer och skolledare. Dessutom ska avgångsvederlag bli en historisk fotnot.

Detta efter två uppmärksammade fall inom den lokala skolvärlden där en skolchef och en rektor fått lämna sin tjänst under det senaste året. Den senare köptes ut med ett avgångsvederlag om drygt 2,4 miljoner kronor, vilket Norran rapporterade om tidigare i veckan.

Avgångsvederlag är per definition inte av ondo. Den arbetsrättsliga tryggheten måste vägas mot en arbetsgivares behov av och rätt till nya tag. Det ger också en trygghet för den anställde som skiljs från sin tjänst.

I grunden finns det dock betydligt bättre saker som summor av den storleken kan läggas på. Kommunal kärnverksamhet, exempelvis.

I Arvidsjaur funderar man nu på att övergå till vanlig tills vidare-anställning eller en tills vidare-anställning med ett chefsförordnande på tre–fyra år. Det senare torde vara det mest skäliga att införa utifrån en meritokratisk princip.

Kommunen bör dock överväga att kontrakt utformas på så sätt att de antingen avslutas två år innan en mandatperiod tar slut, eller två år efter att en ny inletts. Det skapar en robusthet i den kommunala organisationen mot politiska nycker och arbetsrättslig populism.

Det finns något lockande i att höga chefstjänster inom kommunen ska baseras på meriter och leverans, inte automatisk belöning för stegrande träsmak på chefsstolen.

Förvaltningschefer måste, likt företagsledare och enhetschefer inom det privata näringslivet, kunna leverera utifrån på förhand bestämda och överenskomna målsättningar. Rimligt är att dessa mål är direkt kopplade till de förutsättningar som ges av politiken utifrån skattebas, demografi och statlig politik.

Mätbarheten måste vara kopplad till arbetstryggheten. Det får inte riskeras att införas element av godtycklighet om förvaltningschefer ska få förnyat förtroende eller inte.

Kommuner måste också lita på sin egen organisation. Extern belysning kan vara nog så angelägen vid större genomgångar, men ett återkommande problem med rekryteringsprocesser är att kommuner och företag lämnar över dessa till rekryteringsbolag.

Sådana kan vara ypperliga i det initiala skedet, att hitta och locka personer som inte annars hade uppmärksammat de jobbtillfällen som en kommun erbjuder, eller som kommunen inte själv lyckats nå.

Men tyvärr är det inte ovanligt att just de som säger sig vara specialister på rekrytering inte vet tillräckligt mycket om den arbetsplats som tjänsten ska verka i. En anställning är som bekant mer än endast en kravspecifikation.

För politikerna kan chefsförordnande även vara en rimlig kontrollmekanism. Likt väljare har rätt att kräva av sina politiker att de levererar på sina vallöften, måste politiker kunna avkräva att de kommunala cheferna, som är satta att efterleva olika myndighetskrav, men även lokala politiska målsättningar, kan leverera inför medborgarna.

Det är inte bara politiker som bör ha ett inbyggt bäst före-datum för väljarna att ta ställning till.

Csaba Bene Perlenberg