Inte så farligt som många tror. Foto: Lise Åserud/NTB Scanpix/TT
Sociala medier har blivit en del av många människors vardag.
Svensken surfar i snitt 24 timmar varje vecka. I åldersspannet 16 till 24 år är internetanvändandet ännu mer frekvent. De använder internet 40 timmar i veckan.
Användningen av sociala medier har nästintill fördubblats mellan 2010 och 2016, enligt en undersökning från Internetstiftelsen i Sverige.
Teknisk utveckling har alltid inneburit förändringar i människors mediekonsumtion. Strömmad video gör tv:n mindre viktig. Likaså gör Spotify, och liknande tjänster, att många skivbutiker tvingats stänga.
Ny teknik har också ofta uppfattats som farlig. På 1980-talet varnade Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund för parabolantennens förmodat negativa konsekvenser. Videospelens genombrott bland barn och ungdomar orsakade stor debatt på 1970- och 1980-talen.
I dag kretsar mycket kring sociala medier som Facebook och Twitter och farhågorna hur dessa kanaler påverkar det offentliga samtalet.
Sociala medier har förändrat mycket. Alla kan uttrycka sig. Den som inte var politiker eller journalist var förr hänvisad till tidningarnas insändarsidor.
I dag kan alla starta ett Twitterkonto där man kan framföra sina åsikter. På så vis blir den politiska debatten mer demokratisk, men många varnar också för den råa ton som används mot meningsmotståndare.
Störst oro verkar dock de så kallade ”filterbubblorna” orsaka. Med det menas faktumet att människor nästan enbart följer användare med liknande åsikter som en själv, och därför får en vinklad bild av verkligheten. Detta sägs inte sällan ligga bakom den ökade polariseringen i samhället.
Men det behöver nödvändigtvis inte vara sant. Ny forskning från den amerikanske nationalekonomen Matthew Gentzkow, som presenteras i en ny rapport från tankesmedjan Studieförbundet näringsliv och samhälle (SNS), visar att man inte kan skylla politisk polarisering på sociala medier.
Enligt Gentzkows forskning är det främst äldre amerikaner som uppvisar ett starkare motstånd mot personer med andra politiska åsikter.
Men internetanvändningen är ju betydligt vanligare bland unga människor. Givetvis kan det vara så att man oftare läser artiklar som bekräftar ens världsbild, men mycket tyder på att tesen om filterbubblor är kraftigt överdriven.
Merparten av alla amerikaner får sina nyheter från sajter som CNN. Dessutom har människor ofta fler kontakter på sociala medier än de som tycker likadant.
Att samma slutsatser gäller för svenska nyhetskonsumenter är rimligt. Även i Sverige har det skett en ökad polarisering.
Den som ofta använder sociala medier kan ibland få intrycket att det är ett slags åsiktskrig som pågår. Men dessa åsikter baseras trots allt oftast på verkliga fakta.
Det är verkligheten som polariserar. Sociala medier gör åsiktskorridorerna tydliga, men de skapar dem inte.
Karin Pihl
