Långa bostadsköer hjälper inte unga

Ledare. Den svenska bostadspolitiken behöver bättre se dem som inget hellre vill än att finna ett boende.

Foto: Foto: Sakine Madon

Politik2015-06-10 06:57
Detta är en ledare. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

I skolavslutningstider drömmer många ungdomar om att flytta från föräldrahemmet. Frågan är bara om bostadsmarknaden öppnar dörren när de unga knackar på.

För två år sedan skulle jag hyra ut en etta i Skellefteå och det tog det inte lång tid förrän bostadssökande hörde av sig. Efterfrågan är stor, och så ser det ut på många platser. Enligt Boverket uppgav i fjol 180 av landets 290 kommuner att de hade bostadsbrist för unga. Långa köer till hyresrätter, krångliga regler och olika hinder för nybyggnation gör att det blir särskilt svårt för unga och ”outsiders” att komma in på bostadsmarknaden.

Ett sätt att minska bostadsbristen är förstås att bygga. Det är bra att kommunala Skebo säljer lägenheter på Anderstorp och i Sunnanå för att få loss kapital till att bygga nytt.

”Hyrorna kommer inte förändras mot vad de hade gjort med Skebo som fortsatt ägare”, intygade kommunalrådet Lorents Burman (S) när oroliga röster hördes i samband med att försäljningen offentliggjordes. I Sverige har vi, och ska ha, ett starkt besittningsskydd som ger hyresgästerna trygghet. Nya ägare kan inte utan vidare ”chockhöja hyror”, även om det kan låta så i bostadsdebatten.

En del kommuner öronmärker lägenheter för unga, ger hyresrabatter eller bygger särskilda ungdomsbostäder. Nu byggs exempelvis 38 lägenheter vid Skellefteå flygplats som sedan ska till campusområdet.

På sikt behövs dock mer rejäla förändringar på bostadsmarknaden. Utbudet behöver bättre möta efterfrågan. Alla kommer inte att kunna bo billigt i attraktiva bostadsområden, vilket alla inte kan i dag heller. Men med en bättre rörlighet och större mångfald på bostadsmarknaden kommer fler åtminstone att få en chans till tak över huvudet.

Det är inte ovanligt att ungdomar väljer att flytta till vårt västra grannland. Den norska, mer marknadsanpassade bostadsmarknaden, skiljer sig på många sätt från den svenska.

När man kommer som ny till exempelvis Oslo behöver man inte vänta i en bostadskö tills man börjar bli gråhårig. Däremot kan förstås de marknadsanpassade hyrorna i attraktiva områden vara mycket högre än i Sverige. I Norge finns förutom ungdomskollektiven även hybel som alternativ, det vill säga ett enkelt inrett rum, ofta med kokvrå, vanligtvis i en källare eller på en vind. Visst är standarden lägre än i en vanlig lägenhet, men så är även hyran.

Allt är inte bättre i grannlandet, men den svenska politiken behöver bättre se dem som inget hellre vill än att finna ett boende.

undefined