BÄTTRE LUFT. Närmare service kommer att minska biltrafiken, anser skribenten. Arkivbild: Pär Lindström
Hampus är 14 år, hans största intresse är innebandy. Lovisa är 12, gillar att spela fotboll och att rida. Pappa Östen jobbar som svetsare i centralorten i kommunen, hans arbetsplats ligger några mil bort, mamma Astrid behöver också bil för att ta sig till och från jobbet. Butiken slog igen förra hösten och bussen slutade gå för länge sedan. Vill de se en järnväg i verkligheten måste de ta sig till Inlandsbanan. Utan de båda bilarna är det omöjligt att få ihop livspusslet.
I en annan del av kommunen vankar pappa Östens chef oroligt omkring. Han vet ännu inte om han kommer att bli tvungen att slå igen sin mekaniska verkstad. De rödgröna partiernas kilometerskatt kommer, oavsett vad den kallas, att göra transporterna dyrare. Det åkeriföretag som han anlitar kommer att lägga den på räkningen till verkstadsföretaget, som i sin tur tvingas lägga den på räkningen till kunderna. De långa transporterna gör det svårare att konkurrera.
Förslaget om kilometerskatt på lastbilstrafik är inte nytt, det fanns även med i 2010 års valrörelse, men då lyckades de rödgröna inte komma överens om hur den skulle se ut.
Att Miljöpartiet tycker att bensinen är för billig är heller inte någon nyhet, däremot preciseringen att den borde bli 70 öre dyrare. Det gav Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin klart besked om när han frågades ut av SVT på söndagskvällen.
Den beskrivna familjens båda bilar går tillsammans 4 000 mil om året, de drar i genomsnitt 0,65 liter/mil: 4 000 x 0,65 liter/mil = 2 600 liter bensin x 70 öre = 1 820 kronor om året. Kanske inte jättestora pengar, en vanlig familj, med vanliga ekonomiska marginaler, borde klara av det. Det är snarare signalerna, som i det här fallet Miljöpartiet sänder ut, som är problematiska.
För pengarna som Miljöpartiet får in vill de förbättra kollektivtrafiken och börja tillverka biobränsle. Det är väl ingenting att säga om det. Sveriges fordonsflotta behöver bli mer fossiloberoende. Problemet är bara att det börjas i fel ände. Det är först när människor har valfrihet, först när det finns en kollektivtrafik som fungerar, som man kan straffbeskatta de som ändå väljer bilen framför tåget eller bussen, som går på biobränsle.
Har Miljöpartiet riktigt mycket tur så har landsbygdens straffbeskattning gjort att familj efter familj flyttat in till huvudorten i kommunen, där det förhoppningsvis finns lite kollektivtrafik kvar. Om avfolkningen av landsbygden ”lyckas” så behöver man ju inte satsa på kollektivtrafiken där, det är ju rätt meningslöst med bussar som passerar samhällen där ingen längre bor. Då kan man ju satsa på höghastighetståg i stället.