Anders Borg. Foto: Scanpix
Göteborgs-Tidningens chefredaktör Frida Boisen tar strid för kvotering av kvinnor till bolagsstyrelser, när hon i en krönika skriver: ”Sluta vifta med lagboken. Dräm den i styrelsebordet så det dånar. Lagstifta bort snoppmakten. Det är dags nu.”
Hon är långt ifrån ensam om att tycka så, numera säger även finansminister Anders Borg (M) att han anser att ”skälen för att överväga lagstiftning har stärkts”. (DN, 2013-06-24).
Mellan 2000 och 2011 ökade andelen kvinnor i styrelserummen, men den trenden bröts i fjol. Enligt Andra AP-fonden är andelen kvinnor nu nere på 2010 års nivå. Det finns inget färdigt förslag från regeringen, men kraven på lagstiftning dyker upp allt oftare.
Man kan konstatera att det existerar en förlegad kultur när endast drygt 23 procent av ledamöterna i bolagsstyrelserna är kvinnor. Liknande mönster finns på många håll. Gissa hur många av de femton ledamöterna i exempelvis Byggnadsarbetareförbundets styrelse som är kvinnor? Ingen. Det kan dels förklaras med hur branschen ser ut – färre kvinnor innebär även färre kvinnor i topp – men troligtvis finns det även strukturer som stänger ute. Det glastak som möter kvinnor i näringslivets toppskikt är väl bevittnat.
Men det är aldrig kvinnor som ska kvoteras, det är män som ska sluta kvoteras in. Man kommer inte åt ett fel, att män favoriseras för att de är män, genom att ge igen med samma mynt. Bäst lämpad är alltid en bättre rekryteringsgrund än könstillhörighet.
Och den som förespråkar kvotering av lönsamhetsskäl borde rikta in sig på offentliga bolag och styrelser, inte på privata i första hand. Privata aktörer i näringslivet som ägnar sig åt resursslöseri, vilket kvotering av mindre kompetenta män är, har sig själva att skylla. De statliga bolagen hanterar däremot våra gemensamma resurser.
Det är en smula märkligt att börsbolagen har hamnat i fokus för kvoteringsdebatten. För politiker och debattörer tycks det ha blivit ett sätt att visa engagemang för jämställdhet. Att peka ut näringslivets gubbvälde som fiende ser onekligen snyggt ut, och vi journalister älskar siffror om män och kvinnor. Men vad hjälper kvotering av en handfull näringslivskvinnor mot djupt sittande normer om kön och makt, normer som genomsyrar hela samhället?
Tidigare länspolismästare Carin Götblad påpekade i en intervju att kvotering är att göra det för lätt för sig. Just så är det. Det är en politisk quick fix som ger fina siffror, men som aldrig kommer åt de värderingar som får män att kvoteras in på maktpositioner.