Ett nytt kapitel har skrivits i romanen ”Svensk landsbygdspolitik”.
På onsdagen överlämnade den parlamentariska landsbygdskommittén sitt slutbetänkande till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S).
Ursäkta om jag varken gör vågen eller jublar. Men det är så många vällovliga intentioner, med tveksamt resultat, som genom åren regnat över landsbygden att tron på att politiska åtgärder ska få hela Sverige att leva har falnat.
En som däremot glöder när de cirka 75 förslagen kommer på tal är landsbygdsminister Bucht: ”Nu finns möjlighet till en sammanhållen landsbygdspolitik, inte spridda skurar som tidigare”, sa han när han tog emot kommitténs förslag.
Vilket naturligtvis återstår att bevisa …
Visst låter det bra med ett riktat näringslivspaket till kommunerna med störst utmaningar, bland annat Arjeplog, Arvidsjaur, Malå och Norsjö, ingen tackar nej till fler bostäder genom landsbygdslån, till ökad statlig närvaro, till en bredbandsutbyggnad eller till att 10 000 statliga jobb ska utlokaliseras från Stockholmsområdet.
Nej, sådant säger man inte nej till.
Inte heller att samhällsservicen ska förbättras, att bankernas ansvar för kontakthantering regleras, att polisens lokala närvaro säkerställs, att reseavdraget ses över utifrån avstånd, att finansieringen av kommunala välfärdstjänster säkerställs eller att pengar avsätts för att kunna sänka arbetsgivaravgifterna i utsatta kommuner.
Vem tackar nej till ett sådant ösregn av vällovliga intentioner för landsbygdens överlevnad?
Men frågan är om det är nog för att få även glesbefolkade områden att leva och blomstra – eller om utvecklingen gått så långt att klyftan mellan stad och land blivit så stor att centraliseringen och urbaniseringen inte längre går att stoppa. Där hoppas jag att jag har fel.
En landsbygd med bra förutsättningar för jobb och välfärd är en grundförutsättning för tillväxt i hela landet. ”Går det dåligt för landsbygden, går det också dåligt för våra städer”, konstaterade kommitténs ordförande Johan Persson (S).
Det finns mycket som är bra i Landsbygdskommitténs förslag. Här finns en tydlig röd tråd; att Sverige mår bäst om hela landet tas i bruk och får leva, att stad och land behöver varandra, men att det måste skapas förutsättningar som är likvärdiga. Vilket de inte har varit.
Här finns till och med ett förslag om att ”bedöma konsekvenserna för landsbygden av förändrade skatter på transportområdet”. På ren svenska betyder det att kommittén varnar i förtäckta ordalag för att den tilltänkta kilometerskatten riskerar att få stora negativa konsekvenser för landsbygden och dess företag.
Så tack, landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, för att du tillsatte den här kommittén. Det borde ha varit gjort för länge sedan.
Tack, landsbygdskommittén för att ni i stort enades, vilket gör det lättare för många av förslagen att kunna genomföras.
Och tack för kloka tankar och förslag, men jublar eller gör vågen det gör jag först sedan fagert tal blivit verkstad.
