Föreningen Skeva – som har ”en vision om ett Skellefteå utan skeva könsnormer” – konstaterade i gårdagens Norran att det råder en skev könsfördelning i politiken. Endast 5 av 15 politiker, på ordförandeposter i de kommunala nämnderna i Skellefteå, är kvinnor. På söndag presenterar föreningen hur det ser ut i de kommunala bolagen.
Statistik är bra, för att den ofta avslöjar något. I det här fallet avslöjar den strukturer och värderingar som säger att män och makt hör ihop. Det är ingen slump att varken Skellefteå, eller Sverige för den delen, har haft en kvinna på den högsta posten. Diskriminerande attityder och värderingar som håller tillbaks kvinnor ska synliggöras och motarbetas.
Samtidigt finns det en risk med att fokusera på yta. Särskilt i politiska sammanhang. På nationell nivå har ”Rättviseförmedlingen” länge argumenterat för representativitet, både könsmässig och etnisk sådan. Men inget säger att bostadsminister Mehmet Kaplan (MP) representerar mig, för att vi är från samma land. Eller att alla kvinnor per automatik gör det.