Isbjörnar såväl som människor drabbas av klimatförändringarna. Foto: TT
Nordpolens is blir mindre och mindre för varje år som går, och det verkar gå snabbare och snabbare.
Klimatförändringarna är inte något abstrakt som inträffar i en avlägsen framtid. Faktum är att Arktis kan vara isfritt redan om 20 år, vilket är snabbare än vad FN:s klimatpanel beräknat. Dessutom lär uppvärmningen öka när isen väl har smält.
Om isen på Grönland också börjar droppa blir situationen ännu värre. Det skulle få stora konsekvenser för havsnivån.
Klimatförändringarna är en global fråga, och det är fattiga länder som drabbas hårdast.
Men vi i Sverige ska inte tro att vi klarar oss bara för att vårt land ligger långt upp i norr.
Anledningen till att vi inte likt Kanada har smällkalla vargavintrar varje år, trots samma nordliga breddgrader, stavas golfströmmen, som för med sig varmt vatten från Atlanten. Vissa forskare menar att denna ström, som säkerligen uppskattas av de flesta nordbor, kan avta som ett resultat av att Arktis smälter.
Exakt hur klimatförändringarna påverkar oss är svårt att säga. Att havsnivån ökar, och att det får konsekvenser för svenska kuster, är dock klart.
Nu varnar forskare i Lund för att Sverige är dåligt rustat för extremt högvatten och stranderosion (Sveriges Radio 2/5 2017). Södra Sverige, där landnivån är lägre än i övriga landet, riskerar särskilt att drabbas av förhöjda havsnivåer.
I Skåne jobbar man med detta lokalt. Men det finns all anledning för regeringen att fundera över nationella strategier. Inte bara mot havshöjning, utan även mot andra typer av konsekvenser som den globala uppvärmningen medför, och som får direkta konsekvenser runtom i Sverige.
Främst handlar det om att hantera stora väderskiftningar, och större skillnader mellan årstiderna. Torka under långa perioder ökar risken för stora bränder.
Myndigheterna måste vara beredda att samordna och hantera skogsbränder i ett tidigt stadium. Den stora branden i Västmanland 2014 visade hur viktigt det är att polis, brandkår och andra instanser koordinerar arbetet så fort en brand brutit ut.
Men bränder är inte det enda resultatet av varmare somrar. Torka kan förstöra färskvattenreserverna, vilket kan leda till vattenbrist. Varmare temperaturer under sommarhalvåret är dessutom goda nyheter för fästingar och andra skadedjur, som kan sprida sig norrut i landet, med borrelia- och TBE-sjukdomar som följd.
Det finns ingen anledning att drabbas av ”klimatångest”. Jorden kommer inte att gå under för att temperaturen stiger. Men på samma sätt kan man inte luta sig tillbaka med inställningen att framtida generationer eller personer i andra länder får ta itu med resultaten av våra växthusgasutsläpp.
Klimatpolitiken handlar till stor del om hur utsläppen ska minskas. Här spelar internationella överenskommelser en stor roll.
Men vi måste också ha strategier för att hantera de förändringar som kommer att ske inom de kommande decennierna här i Sverige. Det är inte bara isbjörnarna som kommer att lida när Nordpolens is har smält.
Karin Pihl
