Det finns en direkt koppling mellan avstånd till närmaste flygplats och produktionen i tillverkningsindustrin. Foto: Johan Nilsson/TT
I tider som dessa, när delar av miljörörelsen vill säga far och flyg till flyget, och flera partier i Stockholm aktivt arbetar för att lägga ner Bromma flygplats, och får stöd av Norrlandsbördige Anders Sundström, regeringens utredare av flygkapaciteten i Stockholm, är det på sin plats att påminna om flygets betydelse.
Inte i första hand för de tre storstadsregionerna, de klarar sig nog ändå, utan för övriga Sverige.
I en ny rapport från Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) – ” Flyget och företagen” – pekar nationalekonomerna Shon Ferguson och Rikard Forslid på att det finns en direkt koppling mellan närheten till en flygplats och lokal tillväxt.
För Skellefteås del handlar det inte bara om att få behålla sin egen flygplats, som varit hotad på grund av konkurrensreglerna inom EU, det handlar också om att flygplatserna i Stockholm ska ha tillräcklig kapacitet. Om Bromma nu nödvändigtvis måste läggas ner behöver kapaciteten på Arlanda öka minst i motsvarande grad.
För hur ska annars företag i Norrland, kanske i Skellefteå, kunna klara av och sköta sina marknader och kunder i södra Sverige, där merparten av hemmamarknaden finns, utan att kunna ta sig fram och tillbaka under dagen? Hur ska företagen i Norrland kunna sköta sina internationella kontakter utan ett väl fungerande flyg?
Video- och telefonkonferenser i all ära, men det kan ibland vara svårt, för att inte säga omöjligt, att ersätta den personliga kontakten i en affärsförbindelse. Dessutom finns ofta den specialiserade tjänstesektorn med sina avancerade affärstjänster inom juridik, e-handel, marknadsföring och liknande i Stockholm.
Så ska hela Sverige inte bara överleva, utan också kunna leva gott, och bidra till vår gemensamma välfärd behövs flyget. Ferguson och Forslid beräknar att en halvering av avståndet till närmaste flygplats i genomsnitt ökar produktionen med ungefär 40 procent. Det är ett viktigt perspektiv att ha med sig när flyget diskuteras.
Närheten till en flygplats har alltså en direkt påverkan på den lokala tillväxten, även om beroendet av flyg varierar mycket kraftigt mellan branscherna. Det kan således vara en effektiv regionalpolitik att satsa på flyget, på fler och bättre förbindelser till och från Stockholm, om man vill stödja den lokala tillverkningsindustrin.
Ändå är det många som ifrågasätter flyget, inte minst ur miljösynpunkt. Men flygets andel av den totala klimatpåverkan är mycket mindre än vad många tror. Av de drygt 54 miljoner ton koldioxidekvivalenter som vi släpper ut i Sverige står flyget för fyra–fem procent, inrikesflyget för en till två. Här pratar vi heller inte i första hand om att åka till Seychellerna, New York eller Thailand på semester utan om ett inrikesflyg som behövs för att hela Sverige ska kunna leva och utvecklas.
Rapporten ”Flyget och företagen” är kanske inte världens roligaste läsning, men det är många beslutsfattare, och andra, som i varje fall borde läsa sammanfattningen på fem sidor. Sedan borde det inte vara svårt att tänka om, och tänka rätt.