Foto: TT
I helgen träffades Kristdemokraternas partikontor i centrala Umeå av ägg för tredje gången denna månad. För de kristdemokrater som rör sig i lokalerna känns det förstås olustigt. Stannar det vid några ägg denna valrörelse?
Ingen har erkänt sabotaget, men skribenten Ivar Arpi har i det senaste numret av tidskriften Neo skrivit en artikel om den autonoma vänsterns hot och våld mot aktiva liberaler och borgerliga. Några exempel från artikeln: Vid ett tillfälle misshandlades två politiskt aktiva, som fick sina kläder sönderrivna och hår bortslitet, av ett gäng på 20 personer.
En moderat lokalpolitikers barn fick hotfulla samtal och sms på grund av förälderns politiska engagemang. Hugo Selling från Fria moderata studentförbundet lurades ut till en träff, av någon från Revolutionära Fronten som utgav sig för att vara en student som ville göra en intervju. André Frisk, 20 år och aktiv i Liberala ungdomsförbundet, blev nedslagen bakifrån en lördagskväll av personer som skrek ”borgarsvin”.
Pavlina Ekdahl, från samma ungdomsförbund, konstaterar: ”Jag är socialliberal feminist och även jag har drabbats av hat och hot från den autonoma vänstern”.
Jag minns även att en folkpartistisk valarbetare misshandlades för några år sedan när han försökte stoppa sabotage av partiets affischer. Det rann blod, en tand blev lös, och vänsterextremister ropade ”fascist” och att de hatade honom.
När jag pratar med kristdemokraten Anders Sellström, riksdagsledamot från Umeå, berättar han att partiets lokal i Umeå fick en sten genom rutan i den förra valrörelsen. Äggen som kastades i helgen är inte det första som hänt. Han märker av alltfler påhopp i sociala medier.
Lite får man tåla sägs det, men vissa personer saknar spärrar, säger Sellström. Han tycker att det borde markeras tydligare mot övertrampen.
En förklaring till att det just är Kristdemokraternas lokal som attackeras kan vara att den ligger centralt och synligt i Umeå. Och delar av vänstern likställer KD, ibland hela borgerligheten, med Sverigedemokraterna, som av somliga anses förtjäna hot och våld.
En del ser även Socialdemokraterna som fiende. I våras hotade AFA till och med Ung vänster–medlemmar, som de skulle ”pissa på” om de inte fick talartid på en manifestation i Stockholm.
Det sägs ofta att RF och AFA ägnar sig åt självförsvar, och att man därför inte ska kritisera eller granska dem. Hur kan man se deras oskyldiga offer i ögonen och säga det?