Hur handskas man bäst med högerpopulistiska, nationalistiska och främlingsfientliga partier?
I Finland tvingades mer eller mindre Sannfinländarna in i regeringen, för att där, i offentlighetens ljus, bli tvungna att ta ansvar för sin politik. I Danmark ville Dansk Folkeparti inte ingå i Lars Løkke Rasmussens (Venstre) regering. Anledningen kan säkerligen finnas i bland annat en rädsla att bli en del av det politiska etablissemanget. I Sverige har många försökt tiga ihjäl Sverigedemokraterna.
Sverigedemokraterna seglar i medvind. Den senaste tidens opinionsmätningar talar sitt tydliga språk. Att invandring och integration ökat i betydelse bland svenska väljare har gynnat partiet. Å andra sidan: När ledande sverigedemokrater börjar tala om ”lyxflyktingar” och ”snyftreportage på tv”, mitt i flyktingkrisen, borde det i rimlighetens namn falla tillbaka på partiet.
Samtidigt är Sverigedemokraterna så mycket mer än bara ett parti som vill minska invandringen. När SD senare i höst ska lägga fram sin skuggbudget handlar det om en helhetsbild av vilken politik som partiet vill föra. Det är en politik som både behöver och ska granskas, precis som de andra riksdagspartiernas förslag. Att då ikläda sig tagelskjortor och offerkoftor är en taktik som borde vara genomskådad för länge sedan.
För någon vecka sedan gjorde SD stor sak av att partiet vill stötta landsbygdsskolorna med 300 miljoner kronor. Stefan Jakobsson från Strängnäs är partiets skolpolitiske talesperson. Så här sa han bland annat i en debatt om landsbygdsskolorna i P4 Sörmland: ”Kommunerna ska inte på grund av dålig ekonomi kunna hota att lägga ner skolor. Vi kan se en extremt negativ effekt ifall vi börjar lägga ner mer och mer landsbygdsskolor som tyvärr är resultatet redan nu.”
Vad ledande partiföreträdare glömde (eller inte ville) berätta är att samtidigt med satsningen på landsbygdsskolorna vill SD sänka de kommunala utjämningsbidragen. Från 94 till 41 miljarder kronor 2018. Det är Anna Ljungdell (S), kommunalråd i Nynäshamn, som gör iakttagelsen i en debattartikel i Dagens Samhälle(8/9 2015).
Vad förslaget skulle innebära för kommuner som Skellefteå, Norsjö och Malå är svårt att räkna ut. Men i runda slängar hade det handlat om tio procent av samtliga kommuners budgetar.
Nej, Jimmie Åkesson är sannerligen inte någon landsbygdens riddare som med välfylld pengapåse kommer till undsättning för att rädda kommunal service i landets ekonomiskt svagare kommuner. Att lägga beslag på miljarder för att kunna satsa miljoner är politiskt hyckleri.