FOTO: JUREK HOLZER/TT
Vad har Ragvaldsträsk, Medle och Renström gemensamt med Ersmark, Hjoggböle och Sjöbotten, förutom att de är mindre samhällen i Skellefteå kommun. Fundera gärna en minut, innan du läser vidare. Jo, 1996 fanns det en lanthandel i de byarna, och i en hel del andra byar också, både i Norr - och Västerbotten och i Sverige i stort, lanthandlar som försvunnit.
Först några intressanta (och skrämmande) siffror: Sedan 1996 har antalet livsmedelsbutiker i Sverige minskat med nästan 2 000 samtidigt som befolkningen ökat med 700 000 invånare. I Västerbotten har 123 butiker försvunnit, i Norrbotten 137. Antalet dagligvaruaffärer har minskat med 27 procent, i glesbygdskommuner är minskningen 40 procent, nästan sex av tio av småbutikerna med en omsättning på mindre än sju miljoner kronor har försvunnit. Allt enligt SVT som med hjälp av data från Tillväxtanalys har kartlagt hur butikssverige förändrats sedan 1996.
Frågan är vad som är hönan och vad som är ägget: beror butiksdöden på avfolkningen eller avfolkningen på butiksdöden. Oavsett vilket så blir resultatet detsamma, urbaniseringen fortsätter, makten och servicen koncentreras till redan starka orter, medan redan svaga blir allt svagare. Klyftorna växer, politiken står handfallen, röda regeringars utlokaliseringar av statliga verk och regionalpolitiskt stöd har misslyckats, blåa regeringar har inte visat någon större vilja att ens försöka, undantaget ett hårt kritiserat gruvpaket.
Det är lätt att romantisera livet på landet. Men när kommunal service försvinner, när lanthandlaren lägger ner och det blir allt glesare mellan bussturerna är det lagom kul. Samtidigt är lätt att underskatta lanthandelns betydelse, de har under senare år fått ett allt större ansvar för samhällsservicen på mindre orter: utlämningsställe för läkemedel och vin och sprit, inlämningsställe för spel och dobbel och paket, försök pågår med enklare provtagning (till exempel blodtrycksmätning) för att inte tala om att affären är en naturlig samlingsplats för senaste skvallret på byn. Och så ska de naturligtvis vara mataffärer också.
Men egentligen är ekvationen väldigt enkel. För att skolan ska finnas kvar, för att lanthandlaren inte ska slå igen, måste det finnas ett underlag. Om urbaniseringen, flykten från landet, fortsätter så kvittar det vad som är hönan och vad som är ägget. Politikerna kan skapa förutsättningarna: satsa på att bygga ut kollektivtrafiken, investera i modern infrastruktur som bredband, skapa bättre förutsättningar för näringslivet. Det byborna kan göra är att handla lite oftare hos sin lanthandlare, även om det blir några kronor dyrare.