Hockeyintegration utan uppdelning

Ovan bild på Yared Hagos - en duktig hockeyspelare, oavsett var hans föräldrar föddes.

Foto: Foto: Sakine Madon

Politik2013-08-14 08:04
Detta är en ledare. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Division 1-klubben SK Lejon hoppas kunna locka invandrarungdomar. Klubben vill till hösten starta ett lag för utlandsfödda ungdomar och barn till utlandsfödda, berättar ordförande Lena Hallberg som ser det som ”ett bra sätt att integreras” (Norran, 2013-08-13).

Att lagsport förenar ungdomar är sant och SK Lejon vill förstås väl. Det stämmer också att hockeyintresset, minst sagt, är ”lite speciellt” i Skellefteå, vilket den nyinflyttade inser inom fem röda. Sport innebär gemenskap och intentionen att integrera är god. Men, det finns ett men; uppdelningen i svenska ungdomar och invandrarungdomar leder helt fel.

Lika onödigt som det vore att sätta ungdomar i kategorin ”homosexuella hockeyspelare” är det att dela ut en invandraretikett. Det är helt irrelevant för sporten som ska utövas.

Om det är så att alla inte har råd, eller inte har föräldrar som vet hur man kan få börja på hockey, är det bra att försöka nå dem som behöver hjälp. Men då ska alla inkluderas oavsett var man råkar vara född eller var ens föräldrar är födda. Det är viktigt, viktigt för att motverka uppdelningen i just ”vi och dem”.

Inom politiken har det här, identitetspolitik, varit en diskuterad fråga, både i Sverige och utomlands. Socialdemokraterna på riksnivå tog i våras steg i rätt riktning när partiet förklarade att likabehandlingsprincipen ska ersätta den särbehandling som politiker tidigare har ägnat sig åt. Det behövs helt enkelt ingen parallell politik ”för invandrarna”, förutom insatser för nyanlända.

En betydande förklaring till varför svensk integrationspolitik inte har fungerat bra är att politiken i onödan har kategoriserat oss i etniska termer. Genom större satsningar, på 90-talet hette det Blommansatsningen, på 00-talet Storstadssatsningen, har politiker pytsat ut pengar som har gått till integrationspolitik och projekt i kommunerna.

I stället för att lägga allt krut på att lösa samhällsproblem som arbetslöshet eller en dåligt fungerande kollektivtrafik i städernas förorter tillsattes effektlösa ”integrationsåtgärder”. Dessutom stärkte politiken segregationen genom att dela ut pengar till invandrarföreningar, invandrarlag med mera. Till det kan friskolor med etnisk eller religiös profil adderas.

Det behövs forum där barn och unga slipper uppdelningen. Kommunen kan mycket väl ge SK Lejon bidrag för att nå fler ungdomar. Men välkomna unga oavsett etnisk bakgrund, och låt dem bli en del av de ordinarie lagen. Välkomna duktiga spelare. Så har integration via sporten fungerat i alla tider.

undefined