Klimatförsämringen och extremvädret ska mötas med kyla och långsiktighet i insatserna
Det är svettigt i landstingets lokaler.
Men det är inte på grund av budgetskärpningar, neddragningar eller mediegranskning. Inte den här gången. Det är i stället sommarens värme och höga luftfuktighet som orsakat fukt på länets tre sjukhus, på hälsocentralerna samt i övriga lokaler.
I ett pressmeddelande berättade Västerbottens läns landsting i slutet av förra veckan om situationen. Kylsystemen går tillsammans med portabla kylaggregat och bergvärmepumpar på högvarv.
Situationen handlar om mer än bara en obekväm arbetsmiljö. Kondens tillsammans med den höga luftfuktigheten innebär ett reellt medicinskt hot med ökad infektionsrisk och komplikationer och försämringar för olika sjukdomstillstånd.
När själva byggnaderna, som ska bidra till människors hälsa, gör raka motsatsen är goda råd dyra. Situationen har varit så allvarlig att ett par operationer har flyttats fram på Skellefteå lasarett och Norrlands universitetssjukhus i Umeå.
Landstinget berättar om åtgärder som gjorts avseende ventilation, temperaturinställning, mätning av luftfuktigheten, avfuktning och klimatanläggningar.
Ändå har de varit insatser på marginalen.
Sommarens extremväder frestar många till snabba slutsatser om behovet av snabba insatser. Kopplingen mellan klimatförändringen och denna sommarens väder är förvisso inte hundraprocentigt fastställd, men indikationerna på att det finns ett samband blir allt starkare.
World Weather Attribution, ett internationellt forskningsteam, släppte nyligen en preliminär studie vars resultat visade att klimatförändringarna gjort sommarens värmebölja i norra Europa två gånger mer sannolik om än om förhöjda nivåer av koldioxid inte funnits i luften.
Västerbottens läns landsting och andra aktörer gör dock klokt i att ha is i magen gällande extremvädret. I stället för drastiska panikåtgärder, med förslag om ombyggnationer och stora anpassningar, bör man avvakta för att se hur utvecklingen ser ut under de närmaste åren.
Vad som dock står klart är att de erfarenheter som landstingets anställda gjort under denna sommar är viktigt att sammanställa för snabbare insatser om extremvädret skulle återvända nästa år. Då kan både personal och patienter bättre förbereda sig på en situation där värmen ökar temperaturen och försvårar vårdsituationen.
Det betyder inte att arbetet mot ett mer hållbart samhälle inte oförtrutet ska fortsätta. Nybyggnationer och samhällsplanering ska ta höjd för både klimatförändringen och framtida extremväder, med både torka och kyla, samtidigt som klimatförsämringen ska motarbetas på bred front.
Samhället är inte maktlöst gällande omställningen. Men för att framtida offentliga lokaler och byggnader ska vara optimala, och sjukvården effektiv och säker för både anställda och behövande av hjälp, är det av stor vikt att möta klimatutmaningen med krav om långsiktighet och trovärdighet i insatsernas omfång.
Likt temperaturen ska oron kring klimatet och extremvädret tempereras och mötas med kyla och bestämdhet.
Csaba Bene Perlenberg