Var går gränsen för ett företags ansvar när människor farit illa? Frågan är inte enkel alla gånger, vilket giftskandalen i Chile visar.
För drygt tre decennier sedan betalade gruvbolaget Boliden tio miljoner kronor för att det chilenska bolaget Promel skulle ta hand om tiotusentals ton giftigt slam. Promel skulle utvinna mineraler ur slammet, men dumpade i stället det öppet i naturen. En ovetande lokalbefolkning rörde sig i slammet, bodde intill det och lät barnen leka i högarna. Bly-, kvicksilver- och arsenikexponeringen ledde till sjukdomar som cancer och andra allvarliga tillstånd.
Nu stäms därför Boliden på 90 miljoner kronor av 707 drabbade chilenska bybor. Ansvar i andra och tredje led, säger Boliden, och pekar på att Promel, som skulle ta hand om slammet, inte följde sin del av avtalet.
Många analytiker har i veckan sagt att Boliden ”måste göra något”, att det är en ”PR-skandal” och att företaget ”måste betala”. Det må vara rimliga analyser, men har lite med själva juridiken att göra. Tingsrätten i Skellefteå bör koncentrera sig på lagtolkning, prövningen ska dessutom göras enligt chilensk lag, och lagen kan mycket väl visa att Boliden står utan juridiskt ansvar.
”De har vetat om att det skulle gå åt helvete och bli ett miljöproblem”, säger advokaten Johan Öberg om Bolidens agerande till Dagens Nyheter. I en patentansökan från 1981, som är en del av den aktuella stämningen, beskriver nämligen Boliden en då världsunik metod för att ta hand om giftigt arsenikhaltigt slam, och hur farligt och svårt det är att hantera slammassorna.
Om tingsrätten drar samma slutsats, att Boliden medvetet agerat oansvarigt genom att lägga en omöjlig uppgift på Promel, återstår att se. Rolf Svedberg , Bolidens dåvarande miljöchef, har i efterhand kritiserat företaget för att inte ta ett större ansvar. Men han har även betonat, i samband med att filmen ”Blybarnen” visades, att han och bolaget agerade utifrån vad de då trodde var rätt: ”Vi skaffade alla de tillstånd som krävdes och affären genomfördes i enlighet med den tidens regelverk. Myndigheterna både i Sverige och Chile gav affären sitt godkännande innan den blev av.” (Dagens Nyheter, 2009-11-22).
Även svenska Naturvårdsverket – i sin förlängning svenska staten – godkände slamexporten. Mot bakgrund av det är det orimligt att låta allt ansvar falla på Boliden.
Företag är inte, och bör inte, i alla lägen vara juridiskt skyldiga, men som medborgare och konsumenter gör vi rätt i att kräva ett medmänskligt ansvar. Boliden hade kunnat göra betydligt mer.
