Grön välfärd har skuld att betala

Foto: Erland Vinberg / TT / TT

Politik2018-06-20 07:00
Detta är en ledare. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.
undefined

Den gröna välfärden kräver att vi åtgärdar historiska orätter. Det som skadats måste återställas.

Vårfloden tog hårt på flera av Västerbottens naturreservat. I Lagnäsets reservat har broar och vägar skadats av översvämning och träd har knäckts eller böjts in över vägar. Bråte och trädmaterial har flutit i land. Lagom till invigningen i förr-förra veckan var skadorna åtgärdade.

Värre var det med skadorna i Mårdseleforsen, där en bro rubbades ur läge och en annan helt drogs med och försvann i forsen. De kommer först att repareras och ersättas nästa år. Isen är enda sättet att få dit byggmaterial. Detta enligt Länsstyrelsen som informerade om åtgärderna i början av månaden.

Men det finns skador på vattensystemet som är mer omfattande - och betydligt dyrare att återställa. SVT Västerbotten rapporterade häromdagen om de 124 miljoner kronor som Länsstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten och EU satsar för att åtgärda gamla synder i Lögdeälven, Hörnån, Marsån samt Sävarån och Rickleån i Norrbotten och Västerbotten. EU-skeptiker torde få svårt att argumentera emot de 60 procent som unionen bidrar med till projektet - en viktig påminnelse under nästa års lokala EU-valrörelse.

Under de kommande tre åren ska de vattendrag som skadades eller förstördes av flottningsepoken mellan 1850 och 1980 återställas. Då rensades bottnarna på block och stenar för att inte hindra timrets fart nerför strömmen. Allt som allt ska 202 kilometer älvar, bäckar och åar få en make-over.

Målet är en vitamininjektion för insektsfloran och att lax, öring, utter, flodpärlmussla och andra arter ska få det betydligt bättre med mer passande lekbottnar, utväxtområden och ståndplatser. Vad gäller lekbottnarna ska hela 2 300 sådana konstrueras. Projektet är det största i sitt slag i riket.

Vattenvården visar också på naturens samband: Till exempelvis är flodpärlmusslans och laxens och öringens öde sammankopplat. Ett reproducerande bestånd av lax och öring är avgörande för att flodpärlmusslan överhuvudtaget ska kunna fortplanta sig. Som millimeterskorta larver hakar de sig fast på fiskarnas gälar. Olika falla ödets lotter - endast en av hundra tusen larver lyckas med det. Då måste det finnas fisk i vattnet som trivs och har lekbottnar.

Projektet, som kallas för Reborn, pekar på vikten av sans och balans i den allmänpolitiska diskussionen. Varje satsning är en prioritering och avvägning. Politik har i allra högsta grad betydelse för vilka områden som får mest eller minst pengar. Det går dock inte, likt en växande men allt mer verklighetsfrånvänd domedagskör inte enbart på den mest extrema högerkanten, att hävda att Sverige är ett land på fallrepet, vare sig ekonomiskt, kulturellt eller samtidspolitiskt.

Att det spenderas 124 miljoner kronor på den gröna välfärden är ett bevis på att vi nog har det rätt så bra ändå. Långsiktig hållbarhet blir dock bara möjligt om vi åtgärdar historiska skulder som industri och fåfänga åsamkat den värld vi alla lånar som vårt hem.

Tidigare generationers driftiga vårdslöshet gjorde Sverige rikt – nu är det dags att betala tillbaka. Naturens rikedomar är en arvsrätt även för framtida invånare, må de vara pärlmusslor, öringar, uttrar eller människor.

Csaba Bene Perlenberg